Vilka kolhydrater finns det?

Kolhydrater finna i många olika former och är uppbygga av olika sockerenheter. Det går att finfördela bland formerna av kolhydrater i större utsträckning än socker, stärkelse och fibrer. Kolhydrater finns också i form av snabba / långsamma, resistent stärkelse och prebiotika.

Det har jag läst i artikel från The European Food Information Council.

Det går att bryta ner de olika formerna av kolhydrater ännu mer.

Vad finns det för former av kolhydrater?

  • Monosackarider
  • Disackarider
  • Oligosackarider
  • Polyoler
  • Stärkelse polysackarider
  • Icke-stärkelse polysackarider (kostfiber)
Är kolhydrater och kalorier samma sak?

Kalorier är energi som kan utvinnas av kroppen, från maten vi äter. Kolhydrater i form av stärkelse är rika på kalorier, medan kolhydrater i form av fibrer innehåller kalorier.

Fibrerna fermenteras i magen och gynnar tarmfloran, medan stärlesen ovandlas tas till blodsocker för att förbrännas i cellerna.

Är kolhydrater och socker samma sak?

Kolhydrater tenderar att ovandlas till glukos (socker) i kroppen, ifall att de innehåller kalorier. Men eftersom att alla kolhydrater inte innehåller stärkelse, ska de heller inte räknas som socker.

Nedan kan du läsa lite mer om de olika formerna av av kolhydrater som finns.

Monosackarider

Monosackarider är en form av socker som finns i form av glukos, fruktos och galaktos.

Glukos (benämns också som dextros) förekommer ofta tillsammans med andra disackarider och polysackarider.

Fruktos (fruktsocker) förekommer i frukt.

Galaktos är en sockerart som finns i disackariden laktos (uppbyggdt av glukos + galaktos) – dvs mjölprodukter.

Disackarider

DIsackarider finns i form av Sackaros, laktos, maltos och är uppbyggda av glukos och fruktos (sk. vitt vanligt socker).

Laktos förekommer i mjölkprodukter.

Maltos är uppbyggt 2 glukos sockerenheter och förekommer i sädesslag (vete, havre, etc.)

Oligosackarider

Oligosackarider finns i form av Frukto-oligosackarider, malt-oligosackarider.

Frukto-oligosackarider är kända för att vara bra probiotika för magen – enligt ett stycke ur boken Comprehensive Glycoscience (2007).

FOS (Frukto-oligosackarider) are probably the most extensively studied prebiotics, and their ability to selectively stimulate Bifidobacterium spp. within the gut microflora is now well established and has been confirmed by numerous in vitro and in vivo studies.

Frukto-oligosackarider är också det enda fibert som kan klasss som prebiotika – enligt ett stycke ur boken Encyclopedia of Gastroenterology (2004).

Prebiotics are nondigestible food ingredients that affect the host by selectively stimulating the growth or activity, or both, of one or a limited number of bacteria in the colon. FOS are the only products that meet all criteria allowing classification as prebiotics.

Polyoler

Polyoler finns i form av Isomalt, maltitol, sorbitol, xylitol, och erythritol. Polyoler är sockeralkoholer som tillför sötma i exempelvis “sockerfritt godis”.

De innehåller färre kalorier och har längre påverkan på blodsockret – och därigenom bättre för diabetiker / viktnedgång – enligt ett stycke ur boken Optimising Sweet Taste in Foods (2006).

They have noncariogenic and nonacidogenic properties. In addition to their reduced caloric value, they have low glycemic index making them suitable ingredients for diabetics.

Stärkelse polysackarider

Stärkelse Polysackarider finns i form av Amylos och amylopektin. Amylos har visat sig förbättra insulinkänsligheten (bra) och är potentiellt bra för diabetiker – samma gäller inte amylopektin.

Kolhydrater i form av stärkelse är uppbyggd ca 30% amylos och 70% amylopektin.

Så här skirver författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i American Journal of Cinical Nutrition (1995):

Chronic consumption of high-amylose foods normalized the insulin response of hyperinsulinemic subjects and showed a potential benefit for diabetic subjects.

Icke-stärkelse polysackarider (kostfiber)

Icke-stärkelse polysackarider finns i form av Cellulosa, pektiner, hemicellulosor, kåda och inulin.

Det är en kolhydrat i form av fibrer, och på är bra för tarmbakterierna, genom att gynna fermentering och produktion av SCFA.

SCFA har flera hälsofördelar enligt en granskning av befintlig forsking publiceard i Critical Review in Food Science and Nutrition (2012).

These conditions include coronary heart disease, colo-rectal cancer, inflammatory bowel disease, breast cancer, tumor formation, mineral related abnormalities, and disordered laxation.

Läs mycket mer i mitt inlägg om hur kolhydrater är bra / dåliga för kroppen!