Är sötningsmedel farligt? En guide genom forskning!

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida sötningsmedel är farligt, eller bra ersättning istället för socker.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten! 🙂

Är sötningsmedel bättre än socker?

Det finns många olikheter mellan socker och sötningsmedel.

Sötningsmedel är ofta sötare och innehåller mindre kalorier, men omsätts också olika i kroppen.

Sötningsmedel påverkar kroppen annorlunda via tex:

  • belöningssystem
  • kroppsvikt
  • tarmflora
  • insulin

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Frontiers in Nutrition (2020), som också skriver så här:

The gut microbiota, in particular, may play a major role in the physiological effects of artificial sweeteners on body weight regulation and glucose homeostasis.

Är sötningsmedel farligt?

Jag har skrivit några rader om huruvida vanliga sötningsmedel är farliga, som jag summerar här nedan.

Stevia

Stevia är ett sockerfritt sötningsmedel med bättre effekter på hälsan än socker, genom att vara bra vid diabetes, viktnedgång, högt blodtryck, inflammation och kolesterol.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig hur stevia som sötningsmedel påverkar kroppen – efter en ytlig granskning av befintlig forskning! 🙂

Är stevia farligt?

Stevia är inte farligt som sötningsmedel.

Det klassificeras som Generally Recognized as Safe (GRAS), som i praktiken innebär att tillräckligt med forskning har gjort (utan dåligt resultat) – samma som för andra sötningsmdel som aspartam, sackarin, sukralos och neotam.

Så här skriver författarna bakom en en granskning av befintlig forskning publicerad i Pediatric Clinics of North America( 2012):

Aspartame, saccharin, sucralose, and neotame are classified as food additives by the FDA, while stevia is classified as enerally Recognized as Safe (GRAS), meaning that similar data consistent with its safety exist as for food additives.

Samtliga sötningsmedel som godkänt, däribland stevia, går bra för barn att äta också, skriver författaren i studien.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Biomed Research International (Hindawi, 2018):

In childhood, in earlier age groups, this type of additives should be used as a dietary alternative when other forms of prevention in obesity are not sufficient.

Vad jag läser mellan rader ur citatet ovan är att: hellre försöka hantera ens övervikt genom ordentlig frukost, lunch och middag – och inte genom att hoppas på viktnedgång genom äta nyttigare snacks / mellanmål eller läskande sockerfri dryck.

Effekterna på hälsan av stevia som kombineras med socker är lägre, och kan helt och hållet utebli eller ha en skadlig nettoeffekt.

Det är inte ovanligt att sådan kombination förekommer har jag märkt – finns till och med “SockerStevia” från Dansukker som jag hittat bredvid sockret i matbutikerna.

Undvik att falla för i den fällan! 🙂

Vad är stevia bra för?

Fördelar med stevia framför socker – enligt en granskning av befintlig forskning publicerad i International Journal of Clinical Research & Trials (2020) är exempelvis:

  • minskad inflammation
  • åderförkalkning
  • LDL kolesterol
  • sänkt blodtryck
  • höjer generellt sett inte blodsockret.

Så här inleder författarna sin studie:

In this review, we presented past and current evidence from cell culture, animal and human studies that provide compelling evidence to the beneficial effects of stevia on glucose homeostasis, markers of inflammation, lipid profiles and blood pressure.

Samma fördelar uppmärksammades redan i en granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrients (MDPI, 2019)

Dessa studier är bara två exempel av flera som visar på allt vad stevia är bra för:

From this systematic review and meta-analysis including data from published RCTs, Stevioside is suggested to generate reductions in blood pressure, in particular in SBP.

Utöver det är stevia också bra som sötningsmedel genom att vara antibakteriellt, antiinflammatoriskt och antiseptisk, men är också vätskedrivande.

Ovan är enligt en granskning av befintlig forskning publicerad i Cardiovascular & Hematological Agents in Medicinal Chemistry (2020).

Är stevia bra eller dåligt för diabetiker?

Stevia är bra vid hantering av diabetes och är varken dåligt eller farligt för diabetiker att använda.

Sötningsmedlet är bra mot diabetes genom att förbättra känsligheten för insulin, samt att ha en låg inverkan på blodsockret.

Så här skriver författarna i en vetenskaplig artikel publicerad i Avicenna Journal of Phytomedicine (2020), om hur stevia är bra för diabetiker:

One of the most important biological effects of stevia is opening calcium channels in pancreatic beta cells mediated by the active constitute of S. rebaudiana, steviol. This stimulates insulin secretion in response to glucose. Therefore, use of stevia for the management of type 2 diabetes is recommended.

De uppmärksammar också att stevia har en bättre effekt på hanteringen av blodsockernivåer än andra artificiella sötningsmedel:

Evidently, stevia plays important roles in improvement of glycemic response and lipid profile in contrast to artificial sweeteners.

Stevia minskar också aptit, som är bra för diabetiker.

Insulin är nyckeln som blodsocker behöver för att komma in och göra nytta i cellen.

När insulin inte längre öppnar dörren till cellerna, så att blodsockret kan komma in, har en sk. insulinresistens uppstått.

Varför är det bra med lägre aptit som diabetiker?

Personer som inte kan dra nytta av energin (blodsockret) genom insulinresistens blir hungriga pga av energibrist, äter ännu mer och därigenom höjer blodsockret ytterligare.

En negativ spiral som stevia kan hjälpa till att hantera genom att vara aptitdämpande.

Så här formuleras det i en artikel från diabetes.co.uk:

Simply eating will not get rid of the hungry feeling of polyphagia in people with uncontrolled diabetes, as this will just add to the already high blood glucose levels.

Så här skriver författarna i en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (MDPI,2019):

Stevia lowers appetite sensation and does not further increase food intake and postprandial glucose levels. It could be a useful strategy in obesity and diabetes prevention and management.

Aspartam

De negativa effekterna på hälsan med aspartam som sötningsmedel är exempelvis inflammation via oxidativ stress, och försämrad kognitiv funktion (inlärning, beteende etc.). Aspartam är också förknippat med huvudvärk / migrän, oro och sömnproblem.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida aspartam är farligt för hälsan, och i så fall vilka negativa hälsoeffekter som uppmärksammats.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig inte en komplett bild av helhet! 🙂

Varför är aspartam dåligt?

Anledningen till varför aspartam anses potentiellt farligt beror på att höga doser av sötningsmedlet eventuellt går att förknippa med:

  • Oxidativ stress
  • skada på cellerna
  • försämrad cellfunktion
  • Inflammation

Listan ovan är främst resultat från studier på djur, eftersom att det finns få experiment på människor – och uppmärksammas av författarna bakom granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrition Reviews (Oxford, 2017).

Så här skriver författarna:

[…] may disrupt the oxidant/antioxidant balance, induce oxidative stress, and damage cell membrane integrity, potentially affecting a variety of cells and tissues and causing a deregulation of cellular function, ultimately leading to systemic inflammation.

En form av nervgift (neurofysiologisk skada)?

Aspartam har kunnat kopplats till störningar i beteende, kognition och inlärning – troligen orsakat av skador på nerverna.

Även om det inom forskning inte benämns som ett nervgift så är flera av biverkningar av sötningsmedlet förknippade med nerverna.

Exempel på potentiella biverkningar av aspartam:

  • Försämrad inlärning
  • Huvudvärk
  • Kramper
  • Migrän
  • Dåligt humör
  • Oro
  • Depression
  • Sömnproblem

Listan ovan kommer från författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Nutritional Neuroscience (2018).

Anledningen till varför aspartam orsakar skador på nerverna beror på förhöjda nivåer av fenylalanin och asparaginsyra som minskar utsöndringen av:

  • transmittorer
  • dopamin
  • norepinefrin
  • serotonin

Alla dessa delar är viktiga för regleringen av neurologisk aktivitet.

Ovan är enligt författarna av granskningen nämnd ovan, som också skriver så här:

Aspartame acts as a chemical stressor by elevating plasma cortisol levels and causing the production of excess free radicals. High cortisol levels and excess free radicals may increase the brains vulnerability to oxidative stress which may have adverse effects on neurobehavioral health.

Aspartam – en typ av antibiotika?

Senare forskning har visat att aspartam också påverkar tarmbakterierna och inte alls vara bättre än socker på den fronten.

Aspartam, och andra artificiella sötningsmedel har visat sig ha en antibiotisk effekt, dvs slå ut tarmfloran.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i The ISME Journal (Nature, 2021), som formulerar sig så här:

Although permitted as safe food additives, compounds such as saccharine, sucralose, aspartame, and acesulfame potassium that are commonly used as nonnutritive sweeteners have recently been associated with shifts in the gut microbiota similar to those caused by antibiotics.

Ajajaj! 🙁

Varför är aspartam “lite extra” farligt?

I takt med att allt fler upptäckter görs, gällande aspartamets negativa effekter på hälsan, börjar sötningsmedlet hälsoeffekter allt mer likna sockrets – åtminstone i omfattning, även om skadorna på kroppen är olika.

Anledningen till varför aspartam potentiellt kan vara farligare än själva hälsoeffekterna, beror på dess image som “hälsosamt”.

Ett hälsosamt sötningsmedel, som egentligen inte är fullt så hälsosamt (typ aspartam) blir farligt eftersom att det missleder konsumenten mot att tro att denne väljer ett hälsosamt alternativ.

Aspartam är som bäst “nyttigare”, men bör inte anses vara nyttigt (dvs fritt från negativa hälsoeffekter).

När det kommer till socker, så är det åtminstone allmänt känt att det inte är nyttigt.

Är aspartam farligt för barn?

Det har alltid funnits en skepsis (från ett eller flera håll) mot nya former av livsmedel, speciellt utifrån ett hälsoperspektiv, och sötningsmedel är inget undantag.

Aspartam har enligt tidigare forskning inte visat sig vara farligt, men i takt med att forskning ökar har allt fler potentiell negativa hälsoeffekter uppenbarat sig.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Regulatory Toxicology and Pharmacology (2019):

Overall, the results of the studies do not support that exposures to low and no-calorie sweeteners and beverages, and by extension aspartame, are associated with an increased risk of cancer in humans.

Senare forskning visar däremot på att den potentiella risken för exempelvis cancer fortfarande är och bör vara associerat med aspartam – speciellt för barn och foster som är allra känsligast.

Detta enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Environmental Health (BMC, 2021), som skriver så här:

[…] we encourage all national and international public health agencies to urgently reexamine their assessments of aspartame’s health risks – especially the risks of prenatal and early postnatal exposures.

Är aspartam beroendeframkallande?

Människan är programmerad att uppskatta söt, salt och fet mat. Det ökar risken att föräta sig, men innebär inte ett beroende.

Aspartam ökar mängden dopamin, som vi upplever tillfredsställande, och därigenom få oss att utveckla en relation till livsmedel som påminner om ett beroende – utan att vara ett.

Huruvida man kan blir beroende av mat (som helhet) är däremot högst tveksamt, enligt forskning.

I mitt inlägg om att alltid vara hungrig skriver jag några rader om att bli beroende av mat.

Så här summerar jag det inlägget:

Det råder inga tvivel om att mat kan vara tillfredsställande, därigenom belönande och slutligen motiverande. Hjärnans hypotalamus ansvarar för belönings-processen, exempelvis från mat, som för vissa kan utvecklas till något som är (eller liknar) ett beroende.

Läs hela inlägget här! 🙂

Är aspartam laxerande?

Aspartam är inte ett laxerande sötningsmedel, som exempelvis sockeralkoholer (polyoler) som xylitol (björksocker) eller erythritol.

Anledningen till varför aspartam inte är laxerande beror troligen på att en mycket lite mängd når tarmarna.

Sötningsmedlet löses snabbt upp och lämnar kroppen genom urinet istället för att förflytta sig genom tarmarna, och har därför en förhållandevis låg inverkan på tarmfloran – men den är inte obefintlig.

Sockeralkoholer räknas som en typ av fibrer, och har därigenom snarlig effekt på magen som fiberrik mat (inte exakt samma såklart) – dvs gaser eller laxerande effekt.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Advances in Nutrition (Oxford, 2019), som skriver så här:

Upon ingestion, aspartame breaks down into residual components, including aspartic acid, phenylalanine, and methanol and their components, which are readily absorbed so that they do not reach the large bowel.

Det betyder däremot inte att aspartam inte påverkar tarmbakterierna.

Författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrients (MDPI, 2020), skriver så här:

The NNS aspartame and acesulfame-K do not interact with the colonic microbiota, and, as a result, potentially expected shifts in the gut microbiota are relatively limited, although acesulfame-K intake increases Firmicutes and depletes Akkermansia muciniphila populations.

Exakt hur aspartam påverkar tarmfloran är inte kartlagt och många “luckor” finns fortfarande att fylla enligt författarna.

Är aspartam farligt för tänderna?

Alla livsmedel med aspartam är inte bra för tänderna, bara för att de innehåller sötningsmedlet – som enligt forskning inte är farligt för tänderna.

Produkter baserade på kolhydrater (läsk, bakverk, glass och godis) där socker antingen förekommer naturligt eller används i kombination med aspartam gör exempelvis produkten mindre bra för tänderna – trots att de innehåller aspartam.

Det är inte bara tillsatt socker som är farligt för tänderna.

Det naturliga sockerarterna, som också benämns som kolhydrater är ofta den underliggande orsaken till varför vi utvecklas skador.

Albeit sugar is associated with the dental diseases like dental caries, we emphasize the fact that sugar alone is not the sole determinant of these diseases.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i ISRN Dentistry (2013), som också skriver så här:

In some food products, intense sweeteners are added as well as sugars, for example, to fruit-flavored soft drinks, and the naturally occurring sugars in the drink (fructose, glucose, and sucrose) may cause caries [35].

Är aspartam bättre än socker?

Baserat på ovan tycks det finnas lite att vinna, kontra risken.

Både socker och aspartam har negativa effekter på hälsan, men på olika sätt. Forskning om aspartam är betydligt mindre omfattande än om socker.

Än så länge har användningen av aspartam inte förknippats med att vara bra för hälsan – omfattningen av de negativa effekterna på hälsan är fortfarande oklara.

Baserat på vad jag lyckats luska fram angående aspartam skulle jag vara försiktig med användningen – precis som med vanligt vitt socker.

Det innebär exempelvis att inte förknippa sockerfria produkter som nyttiga, även om det “klingar nyttigare”.

Sukralos

Sukralos är ett sötningsmedel utan näring som dessutom inte heller innehåller några kalorier.

Det är ett sk. artificiellt sötningsmedel, som beskrivs vara omkring 600 gånger sötare än sackaros (sukros) sk. vanligt vitt bordssocker.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Profiles of Drug Substances, excipients, and related Methodology (2013), som också skriver så här:

Unlike other artificial sweeteners, it is stable when heated and can, therefore, be used in baked and fried foods. The FDA approved sucralose in 1998.

Även om sukralos är ett godkänt sötningsmedel och tillåts användas vid matlagning och upphettning – så finns forskning som visar på att sötningsmedlet inte är helt utan negativa effekter på hälsan.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Toxicology and Environmental Health (2013):

Cooking with sucralose at high temperatures was reported to generate chloropropanols, a potentially toxic class of compounds.

Och så här skriver de om hur sukralos har visat sig vara farligt för hälsan:

Both human and rodent studies demonstrated that sucralose may alter glucose, insulin, and glucagon-like peptide 1 (GLP-1) levels.

Är sukralos farligt?

Generellt sett har sukralos inte visat sig vara farligt för hälsan och lämpar sig som ersättning för socker, även om all forskning inte är lika övertygande.

Men bara för att det är ett godkänt livsmedel betyder inte att det är nyttigt eller helt utan negativ effekt på hälsan.

Mycket forskning tycks ha gjorts för att undersöka om huruvida Sukralos är cancerframkallande, och utifrån det “perspektivet” ansetts vara ofarligt.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Food and Chemistry Toxicology (2017):

Collectively, critical review of the extensive database of research demonstrates that sucralose is safe for its intended use as a non-caloric sugar alternative.

Här är ett till citat från en annan granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrition and Cancer (2016):

Sucralose does not demonstrate carcinogenic activity even when exposure levels are several orders of magnitude greater than the range of anticipated daily ingestion levels

Och sukralos har heller inte visat sig påverka tarmbakterierna, som annars är något som ligger till grund för utvecklingen av diverse metaboliska sjukdomar.

These findings suggest that daily repeated consumption of pure aspartame or sucralose in doses reflective of typical high consumption have minimal effect on gut microbiota composition or SCFA production.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (MDPI, 2020).

Sukralos vs socker

Senare forskning har däremot allt mer kunnat visa på att sukralos kan ha negativ påverka på hälsan.

Det påverkar såklart inte om huruvida sötningsmedlet blir klassat som farligt, eftersom att det jämförs med socker.

Ribban för att vara ett “farligt” men ändå godkänt livsmedel är troligen ganska lågt när det jämförs med socker.

Forskarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrition (BMC, 2020) har kunnat visa att Sukralos försämrar insulinkänsligheten hos annars friska människor med normalvikt.

These data show that chronic consumption of sucralose can affect insulin and glucose responses in non-insulin resistant healthy young adults with normal body mass index (between 18.5 and 24.9 kg/m2), however, the effects are not consistent with dose; further research is required.

Hur socker och sukralos påverkar hälsan är väldigt olika.

Det beror främst på att socker är rikt på kalorier, och påverkar hälsan därigenom, medan effekten bakom hur sukralos påverkar hälsan tycks vara oklart.

I mitt inlägg om hur socker är farligt kan du läsa mer. Där skriver jag band annat att det inte så farligt som många tycks uppleva det.

Läs mitt inlägg om hur socker inte alltid är farligt – så förklarar jag varför! 🙂

Sukralos och diabetes

Att vara känslig för insulin är en nödvändighet för att kunna hantera ens blodsocker som ökar efter måltider.

Insuline utgör en viktig del i ntransporten av energin från måltiderna (i form av blodsocker) till cellerna (vars “dörr” öppnas av insulin).

Personer som är känsliga för insulinets effekt löper en väsentligt lägre risk att utveckla diabetes än övriga.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i The American Journal of Medicine (2000):

However, insulin resistance is essential to the development of the majority of cases of type 2 diabetes.

Att vara okänslig mot insulin är med andra ord en nödvändighet för att utveckla diabetes, något sukralos (enligt studien ovan) kan orsaka.

Studien ovan, där forskarna visat att sukralos kan vara skadligt för ens insulinkänslighet är inte unik.

Så här skriver författarna bakom en tidigare vetenskaplig studie publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition (2018):

Individuals assigned to sucralose consumption showed a significant decrease in insulin sensitivity […] Sucralose may have effects on glucose metabolism, and our study complements findings previously reported in other trials.

Vad har jag lärt mig från forskning om sukralos?

Eftersom att det både finns studier som tyder på att sukralos är farligt respektive ofarligt för hälsan, så kan en betydande faktor i “pusslet” vara ens individuella respons.

Vi må alla ha kroppar, men de fungerar olika och är olika bra på att hantera exempelvis sötningsmedel.

Det är åtminstone en teori som kan förklara varför forskningen kring sukralos är så spretig.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i The British Journal of Nutrition (2019):

In conclusion, consumption of high doses of sucralose for 7 d does not alter glycaemic control, insulin resistance, or gut microbiome in healthy individuals. However, it highlights the need to address individual responses to sucralose.

Sackarin

Sackarin, vars kemiska förteckning är C7H5NO3S, är ett sötningsmedel som är omkring 200-700 gånger sötare än vanligt vitt socker (sackaros).

Sackarin absorberas redan i magen, och en väldigt liten del (3%) beräknad nå tarmen och påverkar tarmfloran.

It has nearly complete absorption from the gut (about 3% is recovered in the feces in humans after normal and high doses) and is rapidly eliminated unchanged in the urine.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Neurogastroenterology and Motility (2015).

Sackarin förstörs när det hettas upp, men förvaras enkelt och kan därför användas vi tillsättning i vissa livsmedel.

Men generellt sett används sackarin i kombination med andra sötningsmedel, och inte som “stand alone”.

Också enligt författarna.

Vad säger forskning om sackarin?

Sackarin har visat sig kunna öka mängden inflammation när forskare mätt utsöndringen av pro-inflammatoriskt protein (TNF) i levern på möss.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Advances in Nutrition (2019):

Mice treated with 0.3 mg saccharin/mL (a dose equivalent to the FDA-approved ADI for humans) for 6 mo had increased expression of TNF-α […] In addition, altered gut bacterial genera were associated with saccharin-induced liver inflammation.

Utöver att potentiellt vara inflammatoriskt, så har sackarin också visat sig vara cancerogent, åtminstone i hjärnan bland möss.

Dessutom har sackarin visat sig öka risken att drabbas av övervikt och diabetes.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Medicina (MDPI, 2019), som också skriver så här:

The results obtained in the present study suggest that long-term saccharin consumption increases the risk of obesity and diabetes, as well as liver and renal impairment. The results also suggest an increased risk of brain carcinogenesis.

Det har enligt forskning inte visat sig vara farligt att konsumera sackarin i små mängder eller mindre regelbundet.

De skadliga effekterna tycks främst uppkomma vid regelbunden konsumtion, och är annars tolererbart.

Anledningen till varför sackarin beskrivs vara farligt beror på hur sötningsmedlet påverkar tarmbakterierna, och därigenom bland annat påverkar kroppens känslighet för glukos (kolhydrater och insulin).

Troligen kan det så att effekten av att något dåligt för tarmfloran inte syns direkt (förutom aknske antibiotika), och därför kan vissa studier visa att en kortarig konsumption av sackarin inte är farligt.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Microbiome (BMC, 2021):

Short-term saccharin consumption at maximum acceptable levels is not sufficient to alter gut microbiota or induce glucose intolerance in apparently healthy humans and mice.

Är sackarin farligt?

Sackarin har enligt omfattande forskning visat sig vara ofarligt för människor i både USA och Europa.

Det förutsätter att ens konsumtion rymt inom ett dagligt maximalt intag.

Jag har dessvärre haft svårigheter med att hitta några konkreta rekommendation gällande konsumtionen av just sackarin, åtminstone på svenska.

Det finns både forskning som visar på att sackarin är ofarligt, och sådan som visar på att sackarin har potential att påverka hälsan negativt utifrån flera olika aspekter.

Så här kan det låta när forskare förespråka sackarin:

Extensive scientific research has demonstrated the safety of the six low-calorie sweeteners currently approved for use in foods in the U.S. and Europe (stevia, acesulfame-K, aspartame, neotame, saccharin and sucralose), if taken in acceptable quantities daily.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i The Journal of the Pakistan Medical Association (2015).

Ett potentiellt orosmoln med artificiella sötningsmedel har, enligt senare forskning visat sig vara dess effekt på insulinresistensen.

Sackarin ska enligt viss forskning visat sig vara fri från biverkningar på insulinkänsligheten, åtminstone enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (MDPI, 2018) som studerat sötningsmedlet effekt på råttor.

Sac may increase fasting blood glucose but has no effect on liver insulin resistance.

Utöver att sötningsmedel kan vara farligt för ens insulinkänslighet, så har mycket forskning också gjort om sackarin i relation till diverse former av cancer.

Så här skriver författarna bakom en artikel publicerad i National Cancer Institute (2016):

[…] these sweeteners have not provided clear evidence of an association with cancer in humans. Similarly, studies of other FDA-approved sweeteners have not demonstrated clear evidence of an association with cancer in humans.

Det må alltså finnas viss risk för cancer, men högst sannolikt så bidrar sackarin inte till utvecklingen av cancer.

Så tolkar åtminstone jag citatet ovan.

Finns fördelar med sackarin?

Det finns förhållandevis mycket forskning om hur sötningsmedel påverkar ens konsumtion av kalorier.

Och så även med sackarin.

Det finns forskning som visar på att både sackarin och aspartam kan leda till en lägre konsumtion av kalorier jämfört med vanligt vitt socker.

In one non-randomised controlled trial, mean daily energy intake was reported to be similar between the groups receiving aspartame or saccharin and significantly increased in the group that received sucrose.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i The BMJ (2019).

Fördelen med att minska mängden kalorier är att risken för att bli överviktig minskar.

I mitt inlägg om varför det är farligt att vara överviktig kan du läsa min ytliga granskning av befintlig forskning om just detta.

Så här summerar jag inlägget:

Det finns många sjukdomar förknippade med övervikt. Inflammation kan både öka risken att drabbas av övervikt, medan övervikt i sig själv kan öka risken för inflammation.

Läs hela inlägget om varför det är farligt att vara överviktig här! 🙂

Det finns såklart många andra faktorer som påverkar ens kroppsvikt och en eventuell viktuppgång.

I mitt inlägg om vad som får oss att gå upp i vikt skriver jag så här:

Flera faktorer (generella och individuella) påverkar kroppsvikten. Bland de vanligare är exempelvis kost, sömn, inflammation, ålder, rökning och träning. Alla kan hämma ens förmåga att gå ner i vikt, även träning.

Läs hela inlägget om vad som får oss att gå upp i vikt här! 🙂

Går man upp i vikt av av sötningsmedel?

Inget av sötningsmedlet gör varken att man går upp eller ner i vikt.

Generellt sett bidrar varken aspartam, stevia, sackarin eller sukralos till en ökad kroppsvikt, men heller inte till viktnedgång.

Ibland kan däremot en ökad konsumtion av sockerfria alternativ göra att vi går upp ännu mer i vikt.

Jag är av den uppfattningen efter att ha läst studier om hur kontexten, och inte särskilda livsmedel, spelar en mer betydande roll för ens kroppsvikt.

Och vad menar jag med det, tänker du.

Kontexten (inte sötningsmedlet) påverkar kroppsvikt mycket mer än vi tror (eller tänkt på).

Godis, sockerfritt eller inte, förekommer ofta i kontexten med andra sötsaker och läsk, saft etc. Det är vår närvaro i en sådan kontext som ökar risken för att vi går upp i vikt.

Det tycks spela mindre roll om några av de söta alternativ är sötade med sötningsmedel istället för socker.

Istället kan det bara göra saken värre, eftersom att vi kanske börjar må lite bättre av vad vi äter, när vi egentligen inte riktigt äter hållbart.

För visst är det så att man inte ska känna att man unnar sig för att man vara “duktig”. Gott ska man kunna äta ändå, men det behöver vara hållbart.

I mitt inlägg om varför man går upp i vikt av alkohol, även den med minst kalorier kan du läsa mer.

Så här skriver jag i inlägget:

Förutom att konsumtion av alkohol ökar intaget av kalorier, så ökar också risken för ytterligare intag pga av den försämrade impulskontrollen. Det innebär att en eventuell viktnedgång blir avsevärt mycket svårare att uppnå.

Läs hela inlägget om varför alkohol inte är bra för viktnedgång här! 🙂

Eller i mitt inlägg om varför sockerfri läsk inte är speciellt mycket bättre, som jag summerar så här:

Sockerfri läsk har både visat sig öka risken för metaboliska sjukdomar som övervikt, högt blodtryck och diabetes. Andra studier visar på att sockerfria alternativ för läsk / godis är lika mättande, och minskar ens totala intag av kalorier. Hur vi påverkas av sockerfritt är med andra ord individuellt.

Läs hela inlägget om hur sockerfri läsk inte är ett speciellt mycket bättre alternativ här! 🙂

Men är det så farligt att vara överviktig?

I mitt inlägg om varför det är farligt att vara överviktig kan du läsa mer.

Spana in! 🙂

Om du redan vet varför det är farligt att vara överviktig, så rekommenderar jag dig att läsa om 5 faktorer som bidrar till att göra oss överviktiga.

Socker vs sötningsmedel – när det kommer till kroppsvikt.

Socker kan ha en direkt påverkan på vikten genom mängden kalorier, medan sötningsmedel kan göra oss mer överviktga via tarmbakterierna – men inte bara.

Huruvida sötningsmedel påverkar en övervikt är oklart, och att det sker via tarmbakterierna är kontroversiellt eftersom att många sötningsmedel inte tycks nå till tarmarna.

Istället absorberas det av kroppen redan i magen.

Hur socker påverkar ens övervikt och potentiellt bidrar till att någon går upp i vikt beror troligen på 2 faktorer.

I mitt inlägg om hur socker är farligt kan du läsa mer.

Läs hela inlägg om hur socker är farligt här! 🙂