Är sociala medier bra för oss eller beroendeframkallande?

Flera studier visar att sociala medier är beroendeframkallande – främst bland unga tjejer. Bland vuxna har ett beroende av sociala medier visat sig kunna leda till utbrändhet genom försämrad prestation på arbete. Ett beroende av sociala medier förklaras bla av FOMO och Nomofobi.

Nedan summerar jag min egna jakt på svaret om sociala medier är bra för oss – dvs om fördelarna är större än nackdelarna.

Kan sociala medier vara skadligt för hälsa?

Även om sociala medier, enligt flera studier, visar sig påverka ens mentala hälsa – så är resultatet från forskning inte entydigt.

Det finns studier som skriver att oron kring sociala medier är uppblåsta ur proportion till verkligheten.

Exempelvis denna från 2018 publicerad i Psychiatric Quarterly (Springer).

Författarna skriver att sociala medier inte är så skadligt som det beskrivs, utöver när sk. vaguebooking förekommer.

Vaguebooking innebär att dela oklara men alarmerande inlägg i syfte att väcka uppmärksamhet.

Relationen mellan sociala medier och psykisk hälsa.

Sen finns exempelvis en studie publicerad i International Journal of Adolescence and Youth (2020) – som tycks visa på ett samband mellan depression och sociala medier.

Studien gjordes på 274 studenter i åldrarna 18-25 år.

En intressant insikt från studien var att omfattningen av ens depression korrelerade med mängden tid spenderad framför sociala medier.

Generellt sett visar forskning att sociala medier och försämras psykisk hälsa hänger ihop.

Däremot är det svårt att bevisa att sociala medier orsakar psykisk ohälsa. Jämfört med att bevisa att personer med psykiskt ohälsa använder sociala medier i större uträckning.

Sociala medier inverkan på hälsa relaterad till arbetsliv.

Andra sätt som ett beroende av sociala medier kan påverka ens liv är genom utmattning relaterat till arbete.

Något som (innan utbrändheten etablerar sig) kan synas genom rubbat livsbalans (familj, privat och arbetsliv).

Ett beroende av sociala medier har visat sig korrelera med försämrad prestation och utmattning på jobbet – enligt en studie publicerad i The Journal of Social Psychology (2019).

Studien gjordes på 326 heltidsarbetande och undersökte specifikt hur sociala medier påverkar arbetsprestation och privatlivet.

Hur är sociala medier beroendeframkallande?

Ett beroende av sociala medier skiljer sig från ett beroende av socialt nätverkande.

Även om både kan verka beroendeframkallande, så innebär “socialiseringen” väldigt olika saker – enligt en granskning av befintlig forskning (2017) publicerad i Environmental Research and Public Health.

Sociala nätverk innebär exempelvis:

  • Direktkommunikation likt SMS
  • Data / tv-spel online.
  • Online dating

Medan sociala medier ofta innebär konsumpion av innehåll i form av scrollande – som bevisat sig trigga vårt belöningssystem och lätt göra oss beroende av kontexten där scrollande förekommer (ex sociala medier)


Lite kort om Scrollande.

Scrollande utan laddtider (sk. infinite scrolling) ger inte användare en naturlig möjlighet att “pausa” och obeservera sina impulser.

Det leder enligt flera experter till ett ökat användande. Graden av använding är något som direkt påverkar aktiekursen för ex Facebook.

Man skulle kunna säga att hålla folk beroende åtminstonden är en del av affärsmodellen.

Det är något du kan läsa mer om i en artikel från BBC (2018) “Social media apps are ‘deliberately’ addictive to users”.

Eller en arikel publicerad i UXdesign (2020), som bland annat uppmärksammer likheterna mellan scrollande och “slotmaskiner” (ja, maskinerna på kasino) – som har en mycket beroendeframkallande effekt


Punkterna (nämnda lite höra upp) kan utgöra majoriteten av ens aktivitet online – utan att riktigt delta i “sociala medier” enligt traditionell bemärkelse.

Även om punkterna nämnda ovan även kan vara beroendeframkallande, så beskrivs boendeformen mer som “internetberoende”.

Därav ville jag uppmärksamma skillnaden.

Vad mer bidrar till beroendet av sociala medier?

Nedan summerar jag lite kortfattat av vad som nämns i granskningen nämnd ovan från 2017, Environmental Research and Public Health.

FOMO

En studie publicerad i Computers in Human Behavior (2017) gjordes på 5280 deltagare visade starka samband mellan FOMO (Fear of Missing Out) och beroende av sociala medier.

Resultatet visade att FOMO reglerar användandet av sociala medier och styrs av ens sårbarhet online.

Lägre självkänsla leder till starkare FOMO-relaterad användning av sociala medier.

Smarta telefoner.

Även smarta telefoner bidrar till ett beroende av sociala medier – enligt en studie publicerad Journal of the Society of Psychologist in Addictive Behavior (2016).

Studien omfattade över 20 000 deltagare (16-88 år), undersökte hur smarta telefoner bidrar till 2 vanliga beroenden; sociala medier och dataspel.

Resultatet visade signifikant relation mellan användningen av smarta telefoner och psykisk ohälsa förknippad med beroende (ångest, oro, depression OCD etc).

Likadan koppling fanns bland beroende för digitala spel.

Personer som använder sociala medier genom sin dator tenderar att nyttja sociala medier på ett sätt som mindre liknar ett beroende.

Studien kunde också visa på att: den som är singel löper högre risk att bli beroende, både av sociala medier och digitala spel.

Och ja, pojkar visade sig främst utveckla ett beroende för mobilspel – i samma utsträckning som tjejers beroendetendenser för sociala medier.


Lästips!

Här kan du läsa mer om relationen mellan datorspelandet funktion kontra beroende.


Kan inte ett beroende av smartphones beskrivas som alkoholisten beroende av flaska / ölburk?

Jo, så är det. Men skulle alkoholisten fortfarande vara alkoholist om tillgången av alkohol hade varit “stationär” likt en dator?

Det skulle exempelvis omöjliggöra allt drickande i parker, vid trädgårds-grillning, på uteserveringar etc.

Låter dig fundera vidare på detta själv. Frågan förblir obesvarad.

Nomofobi (No Mobile Phone Phobia)

Smarta telefoner kan bidra till beroende av sociala medier, men omfattningen av dess bidragande kan variera kraftigt.

Det finns däremot en diagnos som heter Nomophobia, som däremot tydligare sammankopplar mobilens uppkoppling med ett beroendeframkallande beteendemönster.

Nomophobia har visat sig rubba möjligheten till fullgoda sociala relationer, bidra till social isolation samt öka risken för oro, depression och stress.

Ganska omfattande forskning har gjorts på Nomophobia.

Över 77% av tonåringar upplever oroa utan sin telefon enligt studie av befintlig forskningen (2019) publicerad i Journal of Family Medicine and Primary Care.

Vem riskerar att bli beroende av sociala medier?

Både extroverta och introvert löper riska att blir beroende av social medier.

Beroende framkallas på olika sätt, och av olika anledningar – enligt en granskning av befintlig forskning (2011) inom sociala medier och beroende publicerad i Environmental Research and Public Health.

Extrovertas beroende av sociala medier

Extroverta engagerar sig exempelvis i flera grupper och använder funktioner i större uträckning.

En lägre medvetenhet gällande omfattningen av ens användning beskrivs som en betydande riskfaktor.

Med andra ord: en starka drivkraft att socialisera distraherar extroverta från att bli medvetenhetens gällande omfattningen av ens användning.

Introverta och beroende av sociala medier

Flera mer ytliga interaktioner beskrivs vara en riskfaktor för introverta, som har samma behov av social interaktion – men i annan skepnad än extroverta.

Introverta gynnas av möjligheterna med sociala medier genom att kunna bibehålla kontakten med andra – utan att behöva utsättas för intimitet i verkliga livet.

Oavsett personlighetsdrag (extrovert / introvert) så har tiden spenderad framför sociala medier generellt sett inte visat sig bidra till förbättrat välmående – enligt en studie (2012) publicerad i Cyberpsychology, Behaviour and Networking (Mary Ann Liebert, Inc)

Däremot har personer som publicerar innehåll (tex om sin liv) visat sig må bättre av att göra så.

Beroende av sociala medier som publicisist vs mottagare.

Det är vanligare att personer med högre socioekonomisk status publicerar innehåll.

Denna studie publicerad i Journal of Behavioral Addictions är ett exempel på studie som visar på olikheterna gällande skillnanden på beroende av sociala medier mellan kreatörer och konsumenter.

Författarna av studien jämförde hur användningen av Youtube påverkade ens riskfaktor för att bli beroende.

Resultatet från studien (med 400 deltagare) visade att relationen mellan beroende av sociala medier (likt Youtube) var starkare bland kreatörer.

Jämfört med person som enbart konsumerar innehåll.

The results demonstrated that content creation in YouTube had a closer relationship with YouTube addiction than content viewing.

Kreatörer exponeras för flera tillfällen där tillfredsställelse kan förekomma – främst genom statistik kring hur väl ens innehåll mottagits av andra.

Min egna summering:

Personerna med högre status delar mer innehåll och beskrivs därigenom påverkas positivt.

Men de negativa konsekvenserna av ett beroende överskrider troligen fördelarna med tillfälliga dopaminkickar – precis när nytt innehåll har publicerats.

Ett antagande från mitt håll.