Vad är naturliga kosttillskott för veganer bra för?

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om naturliga kosttillskott i form av olika växter. 

Allt nedan är baserat på min ytliga granskning  av befintlig forksning.

Förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten, men heller inte ett inlägg utan belägg för sina påstående.Snabblänkar

Matcha

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om:

  • Vad matcha te är.
  • Vad matcha te innehåller som är bra.
  • Vad matcha te är bra för.
  • Varför matcha te är bra.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helhet.

Men heller inte ett inlägg helt utan belägg för sina påståenden! 🙂

Vad är matcha?

Matcha är en pulveriserad form av te, från Camellia sinensis som är av typ Tencha.

Tencha är unga handplockade teblad som läggs i skugga (under halm) i 20~dagar för att sedan ångas och torkas i en specialtork (Tencha-ro).

Matcha odlas i skuggan, som beskrivs vara en av anledningar till dessa unika smak och färg.

Mer theanin och koffein ger smaken av umami, till skillnad från te som odlas i solen som blir mer bittert.

Matcha anses generellt sett vara ett av högre kvalité.

Det beror delvis på processen bakom framtagningen, men kanske främst på effekten som odlingsprocessen har på växtens näringsvärden.

Matcha te är generellt sett rikt på näring i form av antioxidanter som polyfenoler (främst rutin), men näringsinnehållet varierar beroende på skört, årstid mm.

The results of cultivating the plant in shade before harvest are the unique taste and the color of the resource and its infusions, but the value and content of the tea also depend on the season when the leaves are harvested.

Allt ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Foods (MDPI, 2020).

Vilka antioxidanter är bäst för hälsa i matcha?

I te finns antioxidanter i form av flavonoider och polyfenoler.

Här är några exempel på antioxidanter som förekommer i matcha:

  • klorogensyra (4800 μg/g)
  • sinapinsyra (1400 μg/g)
  • gallussyra (423 μg/g)
  • Klorofyll
  • Kaempferol
  • Rutin
  • Koffein
  • theanin
  • Quercetin
  • Vitamin C

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Plant Foods for Human Nutrition (2020).

Alla antioxidanter bidrar olika mycket till hur mycket antioxidativ aktivitet som förekommer – som inte nödvändigtvis linjerar med mängden av en viss sorts antioxidant.

Kaempferol och Rutin beskrivs exempelvis vara vanligt förekommer i matcha, men har visat sig bidra förhållandevis lite till den antioxidativa effekten.

Kaempferol and rutin were not proved as significant contributors to antioxidant activity.

Också enligt författarna.

Vad innehåller matcha te som är bra?

Nedan kan du läsa om vad matcha te innehåller som är bra.

Allt är främst baserat på en granskning av befintlig forskning publicerad i Molecules (DPI, 2021).

Citaten kommer från den granskningen, om ingenting annat uppges!:)

1. Katekin

Grönt matcha te innehålla många olika former av katekiner som har visat sig ha en signifikant påverkan på vår hälsa.

Katekiner är polyfenoler, som i te förekommer i form av:

  • epicatechin (EC)
  • epicatechin-3-gallate (ECG)
  • epigallocatechin (EGC)
  • epigallocatechin-3-gallate (EGCG)

Studies confirming the high antioxidant potential of tea beverages claim that it originates from the considerable content of catechins, a type of phenolic compound with beneficial effects on human health.

Det är kanske den senaste (EGCG) som fått uppmärksamhet, kanske har du hört om den?

Det beror på att den har allra högst aktivitet och förekommer också i störst mängd.

2. Koffein

Det finns forskning som tyder på att kaffe kan ha en indirekt antioxidativ effekt, men tycks inte vara speciellt hög.

The effects of caffeine are rooted in its antioxidant potential, neutralising reactive oxygen species and enhancing antioxidant enzyme activity and total glutathione levels.

Sedan förknippas ofta koffein med kaffedrickare, som visat sig kunna leva lite längre och friskare.

I mitt inlägg om varför kaffe är nyttigt kan du läsa mer

Faktor Effekt av koffein
Kognition Bra
Neruologiska sjukdom Bra
Blodtrck Komplicerat
Sömn Dålig

Innehållet i tabellen ovan kommer från författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Frontiers in Psychiatry (2017).

3. Fenolsyror

Matcha är rikt på fenolsyror som bland annat har en förmåga att skydda hjärnan från oxidativ skada och kontrollera blodsockernivåerna.

Generellt sett kan man säga att polyfenoler hjälper till med att hålla metabolismen / ämnesomsättningen i god funktion.

Phenolic acids are […] characterised by high antioxidant and anti-inflammatory potential, in addition to neuroprotective and hypoglycemic effects [30,33]. Some phenolic acids, through modulating lipid and carbohydrate metabolism, may support the regulation of metabolic disorders [35].

I mitt inlägg om ämnesomsättning kan du läsa mer om varför det ibland är svårt att få den under kontroll! 🙂

Polyfenoler är inte unikt för matcha, utan finns mängder av i färgglada livsmedel.

I mitt inlägg om varför polyfenoler är bra, och vart vi hittar dessa antioxidanter kan du läsa mer!

4. Rutin

Rutin är en vanligt förekommande polyfenol i matcha som, precis som alla andra fenoler, tenderar att vara antioxidativa. Matcha anses vara det livsmedel med allra mest rutin.

Tillsammans med vitamin C (ascorbic acid) tros rutin ha en extra främjande effekt på bland annat kärlsystemet.

Its synergistic interaction with ascorbic acid may enhance the protective effects of both substances in the cardiovascular system, strengthening blood vessels [36].

Det beror mycket på att rutin har antiinflammatoriska egenskaper, som bland annat minskar risken för diabetes och andra sjukdomar relaterade till inflammatorisk.

It also has antidiabetic and anti-inflammatory properties, thus preventing diabetes-related pathologies.

5. Quercetin

Det finns mängder med hälsofördelar med quercetin, som har visat sig ha både antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Förutom att vara en av de trendigare tillskotten, så har har querceting visat sig exemeplvis kunna bidra till att kontrollera blodsockernivåerna.

Därigenom hämmar inte bara antioxidanten diabetes, utan främjar kroppens funktion sett till hela metabolism av kolhydrater (insulinutsöndring, sensitivitet och absorbering av glukos via tarmväggarna).

Additionally, it was observed to normalize carbohydrate metabolism by inhibiting glucose absorption from the gastrointestinal tract, regulating insulin secretion and improving insulin sensitivity in tissues [43].

I mitt inlägg om varför quercetin är nyttigt kan du läsa avsevärt mycket mer! 🙂

6. Vitamin C

Vitamin C bidrar exempelvis till förbättrad känslighet för insulin, förbättrar vår kognitiva förmåga och sänker kolesterol.

I mitt inlägg om varför vitamin C är bra för hälsan kan du läsa avsevärt mycket mer! 🙂

Mängden vitamin C har visat sig vara närmare dubbelt så hög i matcha som i andra former av grönt te.

In the study by Koláčková et al. [27], matcha was found to contain more than double the amount of vitamin C of other green teas. Its content was determined at 1.63–3.98 mg/g, depending on the type of product and its origin.

7. Klorofyll

Matcha är rikt på klorofyll tack vare produktionsprocessen, där det delvis odlas och förvaras i skugga.

Det är vad som gör matcha teet unikt.

Thanks to shade-growing, matcha tea has increased chlorophyll content, which is responsible for its unique vibrant colour [46].

Förutom att bidra med pigment, så är klorofyll också antioxidativt och anti-inflammatoriskt.

Mängden klorofyll är signifikan högre i matcha än i övriga sorters te.

The level of chlorophyll in Tencha leaves was higher than in traditional green tea, amounting to 5.65 mg/g and 4.33 mg/g, respectively.

8. Theanin

Theanine förknippas till skillnad från koffein, med den stresslindrande effekt som te kan ha.

The combination of l-theanine and caffeine may enhance concentration, vigilance and efficiency to a higher extent than the use of either compound alone [51], additionally alleviating stress [49].

Utöver att vara bra mot stress, så har theanin också en positiv inverkan på våran sömn.

The reduction in sleep quality problems (disturbances in sleep latency, sleep disturbance, and use of sleep medication) was greater in the L-theanine administration compared to the placebo administration,

Det senaste citatet är från författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (MDPI, 2019).

Vad är matcha te bra för?

Sammanfattningsvis visar forskning om matcha att denna sorts te främjar hälsan genom att:

  • Hämma utvecklingen av cancer
  • Minska mängden inflammation.
  • Främja hjärta / kärl
  • Minska risken för diabetes
  • Skydda hjärnan

Samtliga punkter i listan ovan uppmärksammas i granskningen jag nämnt högre upp.

Hur är matcha bra?

Matcha är bra för hälsa genom att vara rikt på näringsämnen med antioxidativa effekter, som därigenom minska inflammation – som ofta är grundorsaken till många av våra sjukdomar.

Ingen enskild antioxidant i matcha te står för de hälsofrämjande egenskaperna. Alla “samarbetar” och har synergieffekter.

The effects of green tea cannot be attributed to a single constituent of the beverage.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Phytomedicine (2017).

Tribulus terrestris

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om Tribulus terrestris.

Här skriver jag några rader om vad örten är, vilka egenskaper den har och vad den eventuellt kan vara bra för sett till hälsa.

Längre ner svarar jag på huruvida tillskottet är bra för sexlivet – både bland män och kvinnor – eftersom att allra mest forskning om örten har gjorts inom just detta.

Allt nedan är baserat på min ytliga granskning av befintlig forskning.

Förvänta dig ingen komplett återspeglar av helheten, men heller inte ett inlägg utan belägg för sina påståenden.

Vad är Tribulus terrestris?

Tribulus terrestris (TT) är en typ av ört som används inom bland annat Ayurvedisk och kinesisk medicin. Örten beskrivs i flera länder kunna bota många olika typer av sjukdomar.

TT is also a reputed herb in the folk medicine of many countries for a number of diseases.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Pharmacognosy Research (2014).

Baserat på vad som finns att läsa om Tribulus Terrestris så har växten många olika potentiella egenskaper.

Några av de påstådda hälsoeffekterna av örten sägs vara:

  • Ökat sexlust
  • Immunförsvar
  • Blodtrycket
  • Inflammation
  • Lever
  • Diabetes

Också enligt författarna.

Det är inte ovanligt att örter beskrivs vara mirakelkurer för hälsa.

Men huruvida de faktiskt har dessa effekter på människa är däremot en annan sak.

En av anledningarna till varför Tribulus terrestris förknippas med att vara nyttig beror på vilka ämnen örten innehåller.

Några av de hälsofrämjande substanserna i örten är:

  • saponiner,
  • flavonoider
  • tanniner
  • terpenoider
  • fenol karboxylsyror
  • alkaloider

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Biomolecules (MDPI, 2020).

Örtens egenskaper

Några av egenskaperna författarna av granskningen uppmärksammar hos örten är:

(Alla citat nedan kommer också från granskningen nämnd ovan.)

Antioxidant

Tack vare sitt innehåll och av flavonoider och polyfenoler har örten antioxidativa egenskaper.

Den antioxidativa effekten uppstår genom en molekylära sekvens som stillar fri aradikaler (ROS) som annars orsakar skada på kroppen.

Production of reactive oxygen species (ROS) in the body and their correlation with the incidence of chronic diseases has been largely described in the scientific literature and is already a fact.

Antibakteriell

Tribulus terrestris har visat sig vara antibakteriell, men exakt hur och mot vilka bakterier tycks fortfarande vara oklart.

It is still unclear which components are responsible for the antibacterial activity, but alkaloids contribute to the general antibacterial effect of the total extracts [88].

Blodsocker

Personer med diabetes som fått ett tillskott av Tribulus terrestris (TT) har visat sig bättre kunna kontrollera sitt blodsocker efter måltider.

Örten reglerar alltså blodsockernivåerna, men botar inte diabetes.

The study concluded that TT extract significantly lowered the blood glucose level of diabetic patients as compared with the placebo group.

Inflammation

De antiinflammatoriska effekterna av Tribulus terrestris har främst uppmärksammats i djur, och gjorts på extrakt från örten.

[…] the chloroformic fraction had significant anti-inflammatory effects in rat paw edema induced with carrageenan as compared with the untreated group.

Även om örten potentiellt kan hämma inflammation, så behövs mer forskning.

Kan Tribulus terrestris vara farligt?

Örter tenderar att kunna leda till biverkningar, som främst visar sig i skador på njurarna.

Så tycks det också vara med Tribulus terrestris (TT).

Så här skriver författarna från granskningen nämn ovan.

Toxicological studies, although limited, have highlighted the risk of nephrotoxicity following the administration of TT supplements.

Är Tribulus terrestris bra för sexlust?

Här uppmärksammar jag lite forskning kring hur tribulus Terrestris påverkar sexlusten utifrån perspektiven:

  • Testosteron
  • Erektil Dysfunktion
  • Fertilitet
  • Kvinnor

Testosteron

Eftersom att Tribulus terrestris förknippas med sexlust, så kan man inte – inte prata om testosteron.

Inom forskning har örten visat sig kunna höja mängden testosteron när ett tillskott kombineras med andra substanser.

Ett tillskott av enbart Tribulus terrestris kan eventuellt höja sexlusten, men det beror inte på att mängden testosteron stiger.

Evidence to date suggests that TT is ineffective for increasing testosterone levels in humans, thus marketing claims are unsubstantiated.

Istället tros en ökad sexlust från örten beror på att blodcirkulationen förbättras pga av en ökat utsöndring av kväveoxid.

The nitric oxide release effect of TT may offer a plausible explanation for the observed physiological responses to TT supplementation, independent of the testosterone level.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Dietary SUpplements (2014).

Erektil dysfunktion

Senare forskning har ganska mycket fortsatt på samma bana – dvs att undersöka hur örten eventuellt kan förbättra sexlusten (främst bland män, och genom att behandla erektil dysfunktion).

Inte heller enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Ethnopharmacology (2016), tycks Tribulus terrestris vara speciellt gynnsamt för erektil funktion.

[…] however, empirical evidence to support the hypothesis that this desirable effects are due to androgen enhancing properties of TT is, at best, inconclusive, and analysis of empirical evidence from a comprehensive review of available literature proved this hypothesis wrong.

Det finns såklart forskning som tyder på att Tribulus terrestris kan vara bra för erektil dysfunktion också.

Following the 12-week treatment period, significant improvement in sexual function was observed with TT compared with placebo in men with mild to moderate ED.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Maturitas (2017).

Det betyder däremot inte att örten nu ska uppmärksammas som en makalöst botemedel mot erektil dysfunktion bland män.

Här är ett annat exempel på hur forskare kan uttrycka sig positivt när det kommer till örtens hälsofrämjande effekt.

In sum, this study replicates the findings of previous reports about the robust effect of this herbal medicine in elevating the testosterone level and improving the sexual function of patients who suffered from erectile dysfunction with partial androgen deficiency.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Urologia (2019).

Fertilitet

Vad som gör mig skeptisk till Tribulus terrestris som tillskott mot erektil dysfunktion är att forskare som granskat befintlig forskning är avsevärt med återhållsamma med sina hyllningar.

Däremot tycks effekten vara bättre på speman, än den erektila funktionen.

Despite inconclusive evidence for use of tribulus as a T booster, it may provide advantageous effects on sperm parameters in men with idiopathic infertility.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Ethnopharmacology (2019).

I granskningen uppmärksammar det också att många andra alternativa medicin för erektil dysfunktion finns att prova.

Popular foodstuffs (onion, garlic, and tomato), nutraceutical agents (pollen extract and beta-sitosterols), and herbal medicines (Pygeum africanum and Urtica dioica) are rational approaches.

Också enligt författarna.

Kanske inte va man vill höra, om man nu hoppats på att Tribulus terrestris ska vara mirkalkuren man väntat på…

Så här skriver författarna bakom en annan granskning av befintlig forskning publicerad i Complementary Therapies in Medicine (2019), om hur örten kan förbättra sperman:

The results of the present systematic review showed that the consumption of T terrestris L., in general, resulted in the improvement of sperm parameters. This result was obtained from 6 out of the 7 articles.

Sexlust bland Kvinnor

Kvinnor som fått ett tillskott av Tribulus terrestris har visat sig uppleva ett bättre sexliv mätt i FSFI (Female Sexual Function Index) – redan efter 4 veckor (Tribulus terrestris extract, 7.5 mg/dag).

At the end of the fourth week, patients in the Tribulus terrestris group had experienced significant improvement in their total FSFI […]

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Pharmaceutical Sciences (2014).

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Fertility and Sterility (2009) hur FSFI är uppbyggt:

The Female Sexual Function Index (FSFI) is a 19-item self-report inventory designed to assess female sexual function. It comprises six domains: desire [two items], arousal [four items], lubrication [four items], orgasm, satisfaction, pain [three items each].

Även senare forskning har visat att Tribulus terrestris gynnar kvinnors reproduktiva system.

Kvinnor som tar tillskott av Tribulus terrestris har visat ett bättre resultat på nästan alla delar av FSFI.

Efter ett tillskott av 280 mg / dag under 90 dagar har allt inom FSFI visat sig kunna blir bättre förutom kategorin “njutning / orgasm” bland kvinnor efter klimakteriet.

We conclude that TTerrestris can be a safe alternative for the treatment of sexual dysfunction in pre and postmenopausal women as it is effective in reducing the symptoms with no side effects.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Sex & Marital Therapy (2021).

Varför är örten bra för sexlusten bland kvinnor?

Utan att gå in för mycket på exakt hur, så tycks större delen av effekten komma från protodioscin (förekommer i örten).

These studies showed that the positive effect of T. terrestris on the female reproductive system was due to the presence of a secondary metabolite called protodioscin; a steroidal saponin compound, as the dominant active component of this plant.

Ovan är enligt författarna bakom n granskning av befintlig forskning publicerad i Phytomedicine (2021).

Moring

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om:

  • vad moringa är
  • Vad moringa är bra för
  • varför moringa är bra
  • hur olika delar av moringa är bra

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten.

Men heller inte ett inlägg helt utan belägg för sina påståenden! 🙂

Vad är moringa?

Moringa är ett träd, men är egentligen paraplybegrepp för familjen av Moringa Adans. som består av 13 olika sorters “moringa”.

Vad vi förknippat med moringa är egentligen bara Moringa oleifera Lam. som ursprungligen kommer från Indien och fått allra störst spridning genom världen.

The genus Moringa Adans. comprises 13 species, of which Moringa oleifera Lam. native to India […]

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Phytotherapy Research (2019).

Anledningen till spridningen beror på att just denna sort används som medicin – mycket pga av dess enastående näringsämnen.

Hur nyttigt moringa är beror på flera faktorer, så som odling, skörd och klimat.

Wide spectrum of phytochemical ingredients among leaf, flower, fruit, seed, seed oil, bark, and root depend on cultivar, season, and locality.

Också enligt författarna.

Är moringa bra?

Moringa har ansetts vara bra för hälsa på många olika sätt, och används som tradition alternativ medicin sedan urminnes tider.

Senare forskning har också kunnat bekräfta några av de påstådda hälsofördelarna med moringa.

It has been identified by researchers as a plant with numerous health benefits including nutritional and medicinal advantages.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Asian Pacifik Journal of Cancer Prevention (2014).

Många av hälsofördelarna med moringa förknippas med dessa innehåll av:

  • vitaminer
  • fenoler
  • taniner
  • Saponiner

Vad innehåller moringa som är bra?

Nedan kan du läsa min sammanställning av en granskning av befintlig forskning publicerad i Antioxidants (MDPI, 2017).

Alla citat kommer därifrån, om inget annat anges! 🙂

Vitaminer

Löven från moringaträdet har visat sig vara rika på vitamin a, men också vitamin C (i större utsträckning än apelsiner) och vitamin E.

MO leaves are a good source of carotenoids with pro-vitamin A potential […] contain 200 mg/100 g of vitamin C, a concentration greater than what is found in oranges [….] a good source of vitamin E, with concentrations similar to those found in nuts.

Alla vitaminer har olika egenskaper, som det dessutom forskats en himla massa inom.

I mina inlägg om respektive vitamin kan du läsa mer:

Fenoler

Löven från moringaträdet har visat sig innehålla mängder av olika fenoler, bland dessa förekommer:

  • myrecytin
  • quercetin
  • kaempferol,

The main flavonoids found in MO leaves are myrecytin, quercetin and kaempferol, in concentrations of 5.8, 0.207 and 7.57 mg/g, respectively.

I mitt inlägg om flavonoider där jag presenterar min ytliga granskning av befintlig forskning, skriver jag så här:

Flavonoider är en uppsättning fenolstrukturer som främst hindrar reaktiva syre arter (sk. fri radikaler) från att orsaka skada i kroppen. Flavonoider förekommer i frukt och grönsaker, och har visat sig vara bra mot diverse former av hjärta-kärlsjukdomar.

Läs hela inlägget om fördelarna med flavonoider här! 🙂

Tannin / Saponin

Tanniner är en form av polyfenoler som både förknippats med att vara bra för hälsan, och har visat sig förekommer i moringa.

Tannins have been reported to have anti-cancer, antiatherosclerotic, anti-inflammatory and anti-hepatoxic properties [55].

Saponin har visat sig vara bra för häslan genom att minska risken för kroniska sjukdomar och vissa former av cancer.

Saponins have plasma cholesterol lowering effect in humans and are important in reducing the risk of many chronic diseases. Moreover, they have shown strong cytotoxic effects against cancer cell lines.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Food Chemistry (2017).

Hur är moringa bra?

Nedan presenterar jag min sammanställning av en granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrients (MDPI, 2018).

Där uppmärksammar författarna hur moringa kan vara bra för hälsan.

Alla citat nedan kommer från den granskningen om ingenting annat uppges! 🙂

Antimikrobiellt

Alla delar av moringaträdet har antimikrobiella egenskaper som bland annat kan vara bra vid exempelvis munhälsa.

[…] extracts from different parts of the M. oleifera plant—including seeds, stem bark, leaves, and root bark—can exert antimicrobial potential [7,8,9,10,11,12].

Ett extrakt från moringa har visat sig vara mycket effektiv mot S. aureus och Streptococcus, som är två skadliga bakterier som förekommer i munnen.

M. oleifera has demonstrated the highest mean inhibitory zone against the growth of both S. aureus and Streptococcus

Dessa två bakterier beskrivs ligga till grund för majoriteten av skadorna på tänderna, inklusive inflammation.

The group of “mutans streptococci” was described as the most important bacteria related to the formation of dental caries.

Det senaste citat är inte enligt den huvudsakliga granskning, utan ifrån en annan en granskning av befintlig forskning publicera i Canadian Journal of Microbiology (2011).

Anti-Inflammation

Inflammation är grundorsaken till utvecklingen av många sjukdomar så som diabetes, cancer, autoimuna sjukdomar, hjärt kärlsjukdomar mfl.

Moringa har visat sig minska förekomsten av TNF-α, IL-6, och IL-8 som är tre vanligare markörer för inflammation i kroppen.

M. oleifera has been reported to not only decrease the production of TNF-α, IL-6, and IL-8 in response to both lipopolysaccharide (LPS) and cigarette smoke extract […]

Antioxidation

Moringas antioxidativa egenskaper förhindra skada på diverse vävnader, som exempelvis hud men också andra organ.

Usually, natural compounds rich in polyphenols have strong antioxidant properties and can decrease oxidative damage in tissues by scavenging free radical.

Det innebär kortfattat att moringa hjälper till att behålla kroppens funktion.

Denna hälsofrämjande funktion beror till stor del av mängden polyfenoler som har antioxidativa egenskaper.

Similarly, the Moringa genus has high antioxidant activity mainly due to its high content of bioactive polyphenols [28,29].

Vad är moringa bra för?

Här kan du läsa om vad jag hittat för forskning om vad moringa har visat sig kunna vara bra för.

Hjärnan

Det finns vissa studier som tyder på att moringa kan ha specifika hälsoeffekter på hjärnan, utöver den skyddande effekten på organ generellt.

Bland annat har moringa visat sig kunna främja minnesfunktion, men också visat vissa tecken på att kunna dämpa depression (inte ersätta antidepressiva!).

This suggests that the combinatorial administration of M. oleifera and fluoxetine or other selective serotonin reuptake inhibitor (SSRI) drugs seems to have promising potential.

Majoriteten av studierna är gjorda på djur, och ska såklart tas med en stor nypa salt.

M. oleifera is a potential remedy for treating nervous system disorders acting as a memory-enhancing agent.

Jag har för övrigt skrivit ett inlägg där jag ger mig ikast med att svara på frågan om antidepressiva är beroendeframkallande.

Inlägget är sammanställningen av min ytliga granskning av befintlig forskning.

Spana in! 🙂

Diabetes

En fördel med moringa som inte uppmärksammats i granskningen, men i andra studier, är dess effekt på risken att drabbas av diabetes.

Overall, a majority of the conducted studies have shown that consumption of moringa leaves decreases blood glucose.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Phytotherapy Research (2019).

Många studie på djur, och i labbmiljö, visar på att moringa troligen sänker risken för diabetes, genom att bidra till reglering av blodsockernivåer.

Det sker genom att förbättrat upptag av glukos av lever och muskler (där energin i blodsockret lagras), samt en nedsatt absorbering av glukos via tarmen.

The proposed mechanisms described in these studies for hypoglycemic effect of moringa leaves include […] increased glucose uptake in the muscles and liver, inhibition of glucose uptake from the intestine, decreased gluconeogenesis in the liver, and increased insulin secretion and sensitivity.

Också enligt författarna.

Det finns också studie gjorda på människor, där hela blad från moringa visat sig kunna vara gynnsamt för personer med risk (eller redan utvecklat diabetes).

In summary, the previous human studies indicate that whole leaf powders of M. oleifera given orally exhibit significant anti‐hyperglycemic, anti‐dyslipidemic, and antioxidant effects in human subjects without production of adverse effects.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Phytotherapy Research (2015).

Så här skriver författarna bakom en senare granskning av befintlig forskning publicerad i Nutrients (2020) – om relationen mellan moringa och diabetes:

Although the reported results are encouraging, especially those from postprandial studies, more human studies are certainly needed with more stringent inclusion criteria and a sufficient number of diabetic or prediabetic subjects.

Hur mycket moringa är bra mot diabetes?

Jag lyckades inte hitta speciellt mycket information om hur mycket moringa som behövs för att vara hälsofrämjande sett till diabetes.

Däremot hittade jag något.

Så mycket som 4 gram moringa pulver från löv har visat öka utsöndringen av insulin, och därigenom bidra till bearbetningen av blodsocker.

We concluded that high-dose (4 g) MO leaf powder capsules significantly increased insulin secretion in healthy subjects. These results suggest that MO leaf may be a potential agent in the treatment of type 2 diabetes.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Medical Association of Thailand (2016).

Fördelar med olika delar av moringaträdet.

Nedan kan du läsa min sammanställning av en granskning av befintlig forskning publicerad i Nature Public Health Emergency Collection (2020).

Jag sammanställer lite kort om fördelarna med respektive del av moringaträdet, eftersom att tycks vara lite olika och värda att uppmärksamma.

Alla citat kommer därifrån om ingenting annat anges! 🙂

Löv

Löven från trädet innehåller bland annat vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Det förekommer också fleromättade fettsyror som i kombination med andra egenskaper (typ blodtryckssänkande) bidrar till en bättre hälsa sett till hjärta och kärl.

Leaves and pods are low in calories and rich in minerals, vitamins and natural antioxidants. Phytochemicals like flavonoids are also present in leaves as well as a significant percentage of essential amino acids.

Frö

Frön från morgina är rika på fett i form av Ben oil, som består av ungefär 75% oljesyra, 7% behensyra och 4% arakidisk fettsyra.

Oljan från morgina används exempelvis vid matlagning, kosmetiska produkter och som biodiesel.

De hälsofrämjande egenskaperna är främst antiinflammatoriska och antioxidativa.

Treatment with M. oleifera seeds also altered oxidative stress in relation to its anti-inflammatory activity.

Blomma

Precis som med fröna och bladet, så har även moringaträdets blommor visat sig ha hälsoeffekter.

Blomman har exempelvis visat sig vara bra sett till:

  • Slemhinneinflammation
  • Virusinfektioner
  • Febernedsättande
  • Inflammatorisk reumatism

Bark / Root

Barken från moringaträdet har visat sig ha antimikrobiella egenskaper, och bland annat kunna vara bra mot urinvägsinfektioner.

A clinical study with 30 patients proved that 40 mL of stem bark decoction, twice a day, was effective in treating symptoms of urinary tract infection.

Samma sak tycks även gälla roten, men mer forskning behövs för att kunna dra några slutsatser.

Chaga

Chaga – farligt eller nyttigt?

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida chaga är bra för kroppen.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten! 🙂

Vad är chaga bra för?

Chaga har potentiellt visat sig vara bra mot bla. cancer, virus och högt blodsocker.

Fördelarna med chaga beskrivs beror på dessa innehåll av melaniner, fenolföreningar och triterpenoider av lanostantyp.

Personer som har en negativ balans av antioxidanter och därigenom är inflammerade, har utvecklad insulinresistens (typ 2 diabetes) kan gynnas av chaga som också har visat sig reglerar immunförsvaret.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Phytotherapy Research (2019), som formulerar sig så här:

A plethora of findings have highlighted the potential molecular mechanisms of actions of this mushroom such as its ability to scavenge reactive oxygen species, inhibit the growth of tumors, decrease inflammation and insulin resistance in type 2 diabetes, and stimulate the immune system.

Vad är chaga?

Chaga är en svamp som ofta växer på barrträd, och används bland annat som te eller tillskott för en hälsosammare livsstil – bla. pga av dess antioxidanter.

Svampen användes först av befolkningen i Sibirien och delar av asien, men används idag över hela världen. Det går att odla egen chaga.

Här hittade jag en guide för hur odling av egen chaga går till.

Exempel på vad chaga är bra för:

Chaga påstås vara bra för väldigt mycket, och många av påstående finns det belägg för inom forskning. Effekterna i labb går däremot inte alltid att översätta på människa, och därför är effekten av tex chaga te inte samma som den som chaga har när svampen appliceras direkt på celler i labbmiljö.

Exempel på hur chaga är nyttigt:

  • Normalt åldrande
  • Kolesterol
  • Cancer
  • Blodtryck
  • Immunförsvaret
  • Inflammation
  • Blodsocker
  • Minska biverkningar av medicin

Ovan är enligt en artikel publicerad i Medical New Today vars innehåll är granskat av forskare.

Personer dricker också te gjort på chaga för att behandla exempelvis hjärtsjukdomar, diabetes, tarmbesvär, cancer, leversjukdom, parasiter och tuberkulos.

Ovan är enligt en artikel från WebMD.

Några av fördelarna har jag lyckats hitta belägg för, som jag summerar här nedan.

Det finns säkert belägg för allt, min ytliga granskning av befintlig forskning är som sagt – ytlig.

Varför är chaga eventuellt bra för kroppen?

Nedan kan du läsa resultatet från min ytliga granskning av befintlig forskning, där jag uppmärksammat några områden som tycks förklara varför chaga är bra för kroppen.

1. Oxidativ stress

Chaga har visat sig minska mängden skada (inflammation) i kroppens DNA, mätt i kroppens lymfocyter (som reglerar immunresponsen).

Celler som behandlat med chaga svamp visat på 40% mindre fragmentering (nedbrytning) jämfört med celler som inte behandlats.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Biofactors (Wiley, 2004), som också skriver så här:

Cells pretreated with Chaga extract showed over 40% reduction in DNA fragmentation compared with the positive control (100 micromol H2O2 treatment). Thus, Chaga mushroom treatment affords cellular protection against endogenous DNA damage produced by H2O2.

2. Immunförsvar

Extract från chaga har bland annat visat sig reglera immunresponsen via kroppens nätverk av cytokin, och därigenom exempelvis bidra till återställningsprocessen av ett skadat benmärgs-system orsakad av kemoterapi (cancerbehandling).

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Microbiology (2005), som också skriver så här (CW= Chaga Water):

It is interesting to find that CW significantly reduced the level of TNF-α. All these data suggested that the CW is able to modulate the dysregulation of cytokine production in chemotherapeutic damage.

TNFa är ett proinflammatoriskt cytokin många vetenskaplig studie använder för att mäta inflammation i kroppen.

I samma artikel beskrivs cytokinet som den primära faktorn bakom skador orsakade av kemoterapi.

TNF-α, which is increased as a consequence of tissue injury and anemia due to chemical treatment (Neta et al., 1992), is thought to be a key mediator for the pathogenesis of chemotherapeutic damage (Neta et al., 1986).

Sammanfattningsvis ställer sig författarna bakom studien väldigt positiva till extrakt från chaga (CW) som kompletterande behandling vid kemoterapi.

Så här skriver de i sammanfattningen:

It is interesting to find that CW significantly reduced the level of TNF-α. All these data suggested that the CW is able to modulate the dysregulation of cytokine production in chemotherapeutic damage.

3. Magbesvär

Extrakt från chaga har visat sig minska mängden oxidativt stress, och därigenom inflammation i celler från personer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och Ulcerös Kolit.

Inflammatory Bowel Disease (IBD) is partly caused by oxidative stress from free radicals and reduced antioxidant levels.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Biofactors (Wiley, 2007), som också skriver så här:

Chaga supplementation resulted in a 54.9% (p < 0.001) reduction of H_{2}O_{2 } induced DNA damage within the patient group and 34.9% (p < 0.001) within the control group.

Huruvida chaga också skulle vara bra mot tarmsjukdomar i människa (inte labbmiljö nämnd ovan) är oklart. Men det tycks ändå finnas hopp av en eventuellt positivt effekt enligt författarna som skriver:

Chaga extract reduces oxidative stress in lymphocytes from IBD patients and also healthy individuals when challenged in vitro. Thus, Chaga extract could be a possible and valuable supplement to inhibit oxidative stress in general.

Senare forskning har visat att extrakt av chaga (motsvarande 200 mg / kg kroppsvikt) kan vara bra vid ulcerös kolit i råttor, dessutom utan tecken på biverkningar.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i International Journal of Medicinal Mushrooms (2019), som också skriver så här:

The ethanolic extract of I. obliquus showed an effective antiulcer activity, which could be due to the presence of various biologically active compounds. This confirmed the traditional uses of I. obliquus in the treatment of ailments.

4. Minska risken för leversjukdomar.

Chaga har visat vara bra för eleverna genom att minska mängden lever enzym (som ofta är ett resultat av leverskada).

Anledningen till varför svampen är bra för levern tros beror på dess fenoler som har en starkt antioxidativ effekt.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Molecular Science (MDPI, 2017), som skriver så här:

The above said property maybe due to its ability to scavenge the free radicals and thereby it inhibits the leakage of liver marker enzymes as a result of liver damage [25]. The high total phenolic contents maybe the reason for its strong antioxidant activity.

Vill du läsa mer om vad som är bra för levern så rekommenderar jag mitt inlägg om mat som är bra för lever, som jag summerar så här:

Mat som förknippas med att vara bra för levern (låg risk för att bidra till alkoholfri fettleversjukdom) är exempelvis; fisk, bönor, ris, nudlar, ägg, ost, frukt, fullkorn och grönsaker.

Läs hela inlägget här! 🙂

Är chaga blodförtunnande?

Chaga har viss blodförtunnande effekt, som beskrivs bero på dess antioxidativa effekt och mängden polysackarider (ergosterol och zink).

Svampen har däremot inte visat sig vara mer blodförtunnande än annan svamp.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (2019).

Även om den blodförtunnande effekt av chaga är låg, så är det inte rekommenderat att konsumera chaga om du redan äter blodförtunnande medicin – utan att först prata med din läkare.

Så här skriver forskare bakom en artikel i Healthline:

Chaga also contains a protein that can prevent blood clotting. Therefore, if you are on blood-thinning medications, have a bleeding disorder or are preparing for surgery, consult with your doctor before taking chaga.

Spirulina

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om vad spriluna är, vad det är bra för och varför det potentiellt har en hälsofrämjande effekt.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten.

Men heller inte ett inlägget som helt saknar belägg för sina påstående! 🙂

Vad är spirulina?

Spirulina (Aphanizomenon sp. eller Spirulina sp.) är en alg som växer omkring mexiko och afrika.

Algen odlas för att tillgodose en större efterfrågan. En anledningen till varför algen är eftertraktad beror på dessa näringsämnen (protein, vitaminer, klorofyll och betakaroten).

Generellt sett är spirulina nyttigt, men hur vi påverkas av algen kan varierar mellan blå och grön.

Det finns exempelvis en blågrön art (Microcystis aeruginosa) som beskrivs innehålla mikrocystiner som är farligt för levern.

Spirulina som odlas, kontrolleras för andra skadliga arter, och minskar därför risken att få i sig det potentiellt skadliga mikrocystinerna.

Products that are grown in uncontrolled conditions can contain heavy metals and other contaminants. Some products can be contaminated with the blue-green algae species Microcystis aeruginosa, which produces the hepatotoxins called microcystins.

Ovan är enligt författarna bakom en en artikel publicerad i Drugs and Lactation Database (2021).

Generellt sett är spirulina inte farligt, men kan ha vissa biverkningar på kroppen.

Spirulina is generally well tolerated when grown under controlled conditions.

Här är några exempel på biverkningar:

  • Diarré
  • Uppblåst mage
  • Orolig mage
  • Huvudvärk
  • Muskelsmärta
  • Rodnad
  • Svettningar

Också enligt författarna.

Spirulina har också accepteras som ett inte farligt livsmedel av FDA (US Food and Drug Administration) enligt certifieren GRAS (Generally Recognized as Safe).

Many toxicological studies have proven Spirulina’s safety. Spirulina now belongs to the substances that are listed by the US Food and Drug Administration under the category Generally Recognized as Safe (GRAS) [2–6].

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Evidenced Based Complementary Alternative Medicine (2010).

Är spirulina nyttigt?

Spirulina har visat sig vara nyttigt genom att påverka ens förutsättningarna för en god hälsa.

Det innebär bland annat främjande effekter på ens metaboliska förutsättningar, som innefattar blodfetter, blodtryck och kroppsvikt.

Nedan kan du läsa om forskningen jag hittat om som tycks tyda på att spirulina faktiskt har effekt på hälsan.

Men först, lite om vad spirulina innehåller när det kommer till vitaminer / mineraler och makronutrienter.

Näringsinnehåll

Nedan kan du se vad spirulina innehåller när det kommer till mängden vitaminer och mineraler.

Näringsvärden nedan kommer från Self Nutrition och RDI (rekommenderat dagligt intag) är enligt Livsmedelverket.

Vitamin Mängd / 1 gram RDI
A 5.7 IU ~3000
C 0.1 mg 80
D 5
E 0.05 mg 12
K 0.25 mcg 75
B1 0.02 mg 1.1
B2 0.03 mg 1.4
B3 0.13 mg 16
B6 0.004 mg 1.4
B12 2.5

Mineral 1 gram RDI
Kalicum 1.2 mg 800
Järn 0.29 mg 14
Magnesium 1.95 mg 375
Fosfor 1.18 mg 700
Kalium 13.63 mg 2000
Sodium 10.5 mg
Zink 0.02 mg 10
Koppar 0.061 mg 1
Mangan 0.019 mg 2
Selen 0.072 mcg 55

Hur är tillskott av spirulina bra?

Spirulina innehåller mycket protein och vitaminer, men det är kanske främst algens antioxidativa egenskaper som förknippas med hälsoeffekterna.

Spirulina activates cellular antioxidant enzymes, inhibits lipid peroxidation and DNA damage, scavenges free radicals, and increases the activity of superoxide dismutase and catalase.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befitnlig forskning publicerad i Archives of Toxicology (Springer, 2016).

De antioxidativa effekterna i spirulina tycks komma från phycocyanin och betakaroten.

The molecular mechanism(s) by which Spirulina induces these activities is unclear, but phycocyanin and β-carotene are important molecules.

Också enligt författarna.

I mitt inlägg om betakaroten kan du läsa avsevärt mycket mer.

Jag rekommenderar dig att spana in det inlägget där jag presenterar min ytliga granskning av befintlig forskning! 🙂

Spirulina och farliga tungmetaller?

Du kanske uppmärksammade jag att viss spirulina kan vara kontaminerad med tungmetaller (den som inte är odla – utan växer vilt).

Relaterat till det, så har jag hittat information om att spirulina potentiellt samtidigt kan rensa kroppen från dessa.

58 precliniska studier har visat att spirulina motverkar de farliga effekterna av arsenik, kadmium, bly och kvicksilver. 5 studie har visat att spirulina har effekt mot arsenik på människa.

The present literature study appears to show that Spirulina possesses promising heavy-metal toxicity-ameliorative effects that are mainly attributed to its intrinsic antioxidant activity.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Environmental Pathology, Toxicology and Oncology (2020).

Vad är spirulina bra för i kroppen?

Här skriver jag några rader om hur spirulina har visat sig kunna främja hälsan.

Flera studie visar på att spirulina har effekt på hälsan relaterade till metabolismen. Studie undersöker ofta olika delar av metabolisk funktion, och inte metabolt syndrom i helhet.

Och jag ska presentera lite forskning nedan, som du förhoppningsvis finner lika intressant som jag.

Men innan jag fortsätter, några ord om metabolt syndrom.

Vad är metabolt syndrom?

En person som har 3 eller fler av dessa beskrivs ha metabolt syndrom.

  • Midjemått över 101.6 cm (män) och 88.9 cm (kvinnor).
  • Triglycerider: 150 milligram per deciliter blod (mg/dL) eller mer
  • HDL: mindre än 40 mg/dL hos män eller mindre än 50 mg/dL hos kvinnor
  • Blodsocker: fastande glukos på 100 mg/dL eller mer
  • Blodtryck: systoliskt 130 mmHg (eller högre) och diastoliskt 85 mmHg (eller högre).

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Stat Pearls (2021).

Hur mycket spirulina är bra mot metabolt syndrom?

Hur mycket spirulina som är bra att äta per dag går fortfarande inte att tyda, åtminstone inte enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Marine Drugs (MDPI, 2020).

The optimal dose and period of administration remain a debated subject, and future investigations are required.

Samtidigt uppmärksammas även de potentiella fördelarna med tillskott av spirulina för att minska risken för metabola sjukdomar.

All included clinical trials indicated that Spirulina has positive effects in managing metabolic syndrome components.

1. Tarmbakterier

Spirulina har visat sig kunna främja tarmbakterierna och därigenom bidra till bättre kroppsliga förutsättningar för hälsa.

On the other hand, Spirulina has hypolipidemic, hypoglycemic, and antihypertensive properties, useful in the prevention of the metabolic syndrome [18].

En bättre tarmflora associeras exempelvis med lägre risk för metaboliska sjukdomar.

In this context, the alteration of gut microbiota is common in elderly, obese , and subjects with the metabolic syndrome.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Oxidative Medicine and Cellular Longevity (2017).

2. Blodtryck

Personer som ätit tillskott av spirulina motsvarande 2 gram / dag av spirulina från Hawaii har visat sig kunna sänka sitt systoliska blodtryck och samtidigt gått ner i vikt (~10% mätt i BMI) efter 3 månader.

[…] regular consumption of Spirulina maxima not only improves BMI and weight but also results in improvements in blood pressure and endothelial function spirulina in overweight patients with hypertension […]

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i European Review for Medical and Pharmacological Science (2016).

Liknande resultat uppmärksammades också av författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Complementary Therapies in Medicine (2019).

Spirulina supplementation significantly reduces body weight, especially in obese individuals.

3. Blodfett

Utöver att sänka kroppsvikten och förbättra blodtryck, så har spirulina också visat sig kunna vara bra för att reglera höga halter blodfetter (kolesterol / triglycerider).

Personer som äter 1 gram spirulina dagligen under 3 månader har visat sig sänka mängden triglycerider med 16.3%, LDL med 10.1%, totalt kolesterol 8.9% med en liten ökning i HDL (3.5%).

Spirulina supplementation at a dose of 1 g daily has powerful hypolipidaemic effects, especially on the triglyceride concentration in dyslipidaemic Cretan outpatients.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of the Science of Food and Agriculture (2014).

Liknanden resultat bekräftas också av författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Clinical Nutrition (2016).

This meta-analysis showed a significant effect of supplementation with Spirulina in reducing plasma concentrations of total cholesterol, LDL-C, triglycerides and elevating those of HDL-C.

4. Immunförsvar

Spirulina har förutom att vara förknippat med att vara bra mot metabola syndrom, också visat sig kunna bara bra mot anemi (blodbrist).

De negativa effekterna av blodbrist kan vara många, men den jag vill uppmärksamma här hur anemi påverkar immunförsvaret.

Blodbrist innebär inte bara minskad förmåga att transportera syre till kroppens organ (via de röda blodkropparna), utan sänker också mängden cirkulerande vita blodkroppar som har med immunförsvaret att göra.

All white blood cells or leukocytes are involved in immune system function; however, the specific roles and functions vary for each blood cell type.

Ovan är enligt författarna bakom en förklarande vetenskaplig artikel publicerad i Stat Pearls (2021).

Och så här skriver författarna författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Cellular and Molecular Immunology (2011), om hur spirulina främjar de vita blodkropparna:

Similarly, the majority of subjects manifested increased IDO activity and white blood cell count at 6 and 12 weeks of Spirulina supplementation.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Cellular and Molecular Immunology (2011).

Personer (60-70 åringar) som tagit tillskott av spirulina motsvarande 3 gram / dag under 6-12 veckor, har visat sig få allra bäst effekt, följt av män i 50-60 årsåldern.

WBCs manifested an increase in over 50% of subjects receiving Spirulina for 6 weeks, particularly in men in which the increase was observed also at week 12, although values remained within the physiological upper value.

Också enligt författarna.

Är spirulina bra för hundar?

Jag har inte lyckats hitta speciellt mycket information om huruvida spirulina är bra för hundar.

Den studie jag hittade var dessutom sponsrad av Nestle, som också undersökte effekterna av sin egna hundmat med spirulina.

All authors are employed by Nestle Purina Research which funded the study in full.

Så skrivs det av författarna själva bakom den vetenskapliga studien publicerad i Frontiers in Nutrition (2021).

Så här beskriver de sina resultat från studien, som tycks visa på att spirulina är bra för hundarna mag /tarmbakterier.

Supplementing diets with Spirulina also resulted in significantly increased gut microbiota stability in the test group. In conclusion, diets supplemented with Spirulina significantly enhanced immune response and gut health in dogs.

Spirulina är ändå inte ett helt ovanligt foder för djur.

Spirulina används för övrigt som foder inom viss industri.

Det anses vara ett bättre foder ur ett ekonomisk och miljöperspektiv eftersom att algen inte behöver odlingsbar mark och kräver mindre energi för att växa – jämfört med soja och majs.

Soja och majs är det överlägset mest förekommande fodret.

Due to its cost-effective and high nutritional value Spirulina has been used as protein-rich animal feed for improving meat production and quality […]

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Oxidative Medicine and Cellular Biology (2017).

Maca

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om maca, olika typer av maca och om huruvida maca är bra för hälsan samt eventuella risker med tillskottet.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig inte en komplett återspegling av helheten! 🙂

Vad är maca?

Maca (Lepidium meyenii ) är ett en rot som används som alternativ läkemedel vid tex låg sexlust, mensvärk och fertilitet bland män.

Ursprungligen kommer maca från Anderna (Peru), men odlas nu också i delar av Kina.

Ovan, och citaten nedan (fram tills rubriken om vilket macapulver som är bäst) är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Ethnopharmacology (2018).

Lepidium meyenii is used traditionally as a tonic, fertility enhancer for both humans and cattle, and to treat a variety of ailments such as rheumatism, respiratory disorders and anaemia among others.

Är maca bra?

Trenden bakom maca beskrivs vara driven av sanningar som tagits ur sin kontext – allt för att göra tillskottet bättre lämpat för en växande marknad av trendiga tillskott.

Även om många av fördelar med macapulver stämmer, så är alla inte sanna.

It appears that the indigenous local knowledge about the health benefits of maca has been dragged out of context to fit the demands of a growing market for herbal remedies.

Riskerna med Maca

Riskerna med att köpa och konsumera macapulver är att produktionen av växten inte är anpassad för den stora efterfrågan som uppstått.

I kombination med låg reglering av livsmedelssäkerhet ökar risken för slutprodukter med låg kvalité, eller potentiellt innehållande hög mängd bekämpningsmedel eller andra ämnen förknippade med odling eller tillverkningsprocessen av pulvret.

The lack of protocols to regulate the production and marketing of maca during this rapid expansion, poses a threat to both the safety of consumers and the sustainability of supply.

Också enligt Journal of Ethnopharmacology, nämn högre upp.

Vilket macapulver är bäst – rött eller svart?

Pulver på maca root visat sig sänka blodsockret, blodtryck och ett ge ett generellt sett göra hälso-index, ovsett om den är röd, gul eller svart.

Viss forskning tyder på att svart maca är bra för minnesfunktion, trötthet och ökad fertilitet bland män genom att förbättra spermans kvalité, medan röd har visat sig vara bättre för mot benign prostatahyperplasi och osteoporos.

Allt ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i SciELO (2014).

Kort av Osteoporos

Osteoporos (benskörhet) innebär nedsatt bentäthet och försvagning i skelett med ökad risk för frakturer.

50% av kvinnorna i Sverige riskerar att drabbas, och 25% av männen. Risken att drabbas som äldre (+80) är 50%, och 2-3% i 50 årsålder.

Ovan är enligt en artikel från Internetmedicin.org.

Kan det bäst macapulver (färg) ändå vara farlig?

Maca har visat sig tolereras väl både i korta och längre vetenskapliga studier.

Däremot finns hälsorisker med “trendiga” och nischade produkter som anstränger produktionsprocessen anpassade för småskalig produktion – främst gällande dess kvalité.

Experimental studies have proven that short and long term consumption don’t show in vivo and in vitro toxicity.

Ovan angående macapulver som säkerhet livsmedel är enligt granskningen från SciELO nämn ovan.

Längre ner refererar jag till forskning om riskerna med trendiga produkter främst anpassade för småskalig produktion.

Varför är macapulver bra?

Det finns forskning som tyder på att både röd och svart maca är bra för humöret, minska trötthet och förbättra hälsan.

Svart maca innehåller mer makamider (macamides) röda svarta, som beskrivs vara substansen som gör maca bra för hälsan.

Fatty acids and macamides were higher in spray-dried extracts of black maca than in red maca. […] GABA predominated in spray-dried extracts of red maca.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Pharmaceuticals (MDPI, 2016).

Kort om makamider:

Makamider är vad som gör macapulver bra för fertilitet bland män, skyddande för hjärnan och bra mot trötthet och benskörhet – enligt en vetenskaplig artikel publicerad i Food Research International (Elsevier, 2020), som också skriver:

Current data strongly suggest that macamides are a promising bio-active agent, and further studies are warranted to elucidate their mechanisms of action.

Kort om GABA:

Gaba beskrivs ibland som en substans med mirakulös effekt på hälsan, som till viss mån är överdriven.

Substansen har visat sig vara bra för exempelvis högt blodtryck, diabetes och viss neurologisk dysfunktion, men inte bra för att motverka stress eller förbättra sömnen.

Thus, the functional foods produced from Gaba are believed to be able to prevent and/or treat different diseases, especially hypertension, diabetes, and neurological disorders.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Molecules (MDPI, 2019). Medan författarna bakom en granskning i Frontiers in Neuroscience skriver så här:

Although more studies are needed before any inferences can be made about the efficacy of oral GABA consumption on stress and sleep, results show that there is limited evidence for stress and very limited evidence for sleep benefits of oral GABA intake.

Vad är maca bra för?

Utöver makamider och gaba innehåller macapulver också nyttig stärkelse, fibrer och protein, samt mineraler, polysackarider, polyfenoler, glukosinolater och alkaloider – enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Food Chemistry (2019).

Förutom att maca har visat vara bra för ens humör, energi, minne och sperma, har macapulver också visat sig vara bra mot:

  • inflammation / oxidering
  • skador på hjärnan
  • skadliga mikrober
  • svagt immunförsvar
  • hudproblem
  • dålig matsmältning

Listan kommer från författarna bakom granskningen nämn ovan, som också skriver att fördelarna med maca bör tas med nypa salt.

However, clinical studies to support the claimed health effects of maca and related mechanisms appear to be lacking

Hemoglobin

Svart maca påverkar också mängden hemoglobin bland odlarna, som befinner sig på höga höjder eftersom att maca växer i bergen.

Mängden hemoglobin påverkas inte hos personer som bor på låg höjd (dvs normal höjd).

Detta enligt den första granskningen nämn högst upp (Pharmaceuticals, MDPI, 2016), som också skriver några rader om vilken macka som troligen är bäst att köpa – presenterat nedan.

Vilket macapulver är bäst att köpa?

Både svart och röd maca har samma typ av effekt på hälsan, och effekt graden mellan de olika sorterna är mycket små. Båda har dessutom visat sig vara säkra i mängder motsvarande 3 gram / dag, under upp till 12 veckor.

Så här skriver författarna själva:

Both varieties produced similar responses in mood, and HRQL score. In conclusion, maca extract consumption relative to the placebo improved quality of life parameters. […] Both maca extracts were well tolerated and safe.

Hur mycket maca per dag är bra för sexlusten?

3.5 gran macapulver / dag har visat sig minska mängden psykologiska symptom (typ ångest och depression), och därigenom ökat sexlusten som annars hämmas av psykologiska besvär.

Preliminary findings show that Lepidium meyenii (Maca) (3.5 g/d) reduces psychological symptoms, including anxiety and depression, and lowers measures of sexual dysfunction in postmenopausal women independent of estrogenic and androgenic activity.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Menopause (2008).

Maca har också visat sig förbättra sexlusten bland personer som upplever låg sexlust i samband med behandling med SSRI (antidepressiva).

Personer som taget 3 gram macapulver / dag har visat sig upplevde signifikant ökad sexlust, medan personer som fick 1.5 gram inte upplevde någon skillnad.

We conducted a double-blind, randomized, parallel group dose-finding pilot study comparing a low-dose (1.5 g/day) to a high-dose (3.0 g/day) maca regimen in 20 remitted depressed outpatients (mean age 36+/-13 years; 17 women) with SSRI-induced sexual dysfunction.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i CNS NeuroScience & Therapeutics (2008).

Ashwagandha

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om vad ashwagandha är, vad det är bra för och varför det eventuellt kan vara nyttigt.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten.

Men heller inte ett inlägg helt utan belägg för sina påståenden! 🙂

Vad är ashwagandha?

Ashwagandha förekommer i olika former, och säljs som exempelvis KSM-66, Shoden eller Sensoril.

Det är en växt (buske) som främst växer i ASien och Afrika.

Är Ashwagandha bra?

Växten används bland annat för att lindra svullnad, sänka blodtryck och reglera immunförsvaret, förbättra sömn, lindra stress / ångest.

Även om det finns forskning som tycks visa på dessa hälsofrämjande effekter, så är forskningen generellt sett bristfällig.

[…] but there is no good scientific evidence to support most of these uses.

Ovan är enligt en artikel från WebMD.

Vilken ashwagandha är bäst?

Eftersom att Ashwagandha är ett samlingsnamn för olika uppsättningar molekylära substanser, så varierar också dess effekt.

Samtliga former av ashwagandha tycks vara bra för att lindra stress, förbättra prestationsförmåga och sömn.

Det finns däremot ingen forskning som visar på att någon form av ashwagandha (KSM-66, shoden eller Sensoril) är bättre än någon annan.

Det finns däremot ressensioner att läsa, om hur de effekten av de olika formerna av ashwagandha kan variera.

Så här skriver exemeplvis en person på Reddit:

I tried ND’ KSM-66 and Shoden. Shoden wasn’t only better than KSM in my experience, it is hands down the best Ashwagandha extract I’ve ever purchased. I was looking mainly for stimulation and the calming effects for symptoms of ADHD.

Personen forsätter med att berätta att ashwagandha i form av shoden kan (för honom) verka mer lugnande, och att dessa två former kan upplevas väldigt olika.

With Shoden I got stronger more prolonged calming effect with less dosage than the KSM-66 extract. But each one of them hits differently. And needless to say, everyone is different.

Vad är Ashwagandha bra för?

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om vad ashwagandha är bra för.

Här summerar jag forskningen jag hittat om de 3 olika formerna av Ashwagandha:

  • KSM-66
  • Shode
  • Sensoril

Allt nedan är baserat på en ytliga granskning av befintlig forskning, så ta allt med en stor nypa salt! 🙂

1. KSM 66

Nedan kan du se min sammanställning om vad jag hittat gällande Ashwagandha i form av KSM-66.

Det är bara ett ax plocka av forskning och säger ingenting om den övergripande effekten. Däremot visar det på hur KSM-66 potentiellt kan vara bra för hälsan.

Stress

Personer som ätit Ashwagandha under 4 veckor, i form av KSM 66, har visat sig sänka sin stress mätt i kortisol.

Både 250 mg och 600 mg / dag har visat sig kunna sänka stress, men generellt sett visade 600 mg / dag en mer stressbefriande effekt.

[…] stress scores declined in all three groups over the eight weeks of study, with the decrease being significantly greater among the subjects in Ashwagandha groups (Ashwagandha 250 and Ashwagandha 600) when compared to the placebo group.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Cureus (2019).

Sömn

Samma studie som ovan, undersökte också hur KSM 66 påverkade sömnen.

Personer som äter kosttillskott i form av Ashwagandha, KSM 66, har visat sig signifikant förlänga sömnen jämfört med placebo.

Ett tillskott av så lite som 250 mg / dag har visat sig förbättra sömnen, men inte lika mycket som 600 mg / dag.

The increase in the mean sleep quality score, relative to the baseline was statistically significantly higher both in the Ashwagandha 250 group (p < 0.05) and in the Ashwagandha 600 group (p < 0.0001), than in the placebo group.

Prestation / Träning

Personer som tagit tillskott av KSM 66, motsvarande 300 mg / dag, har visat sig signifikant förbättra syreupptagningsförmåga – både efter 8 och 12 veckor.

Ashwagandha i form av KSM 66 har visat sig vara bra för ens fysiska prestation genom att främja syreupptagningsförmågan (vo2max).

There was a greater increase from baseline (P < 0.0001) in the mean VO2 max with KSM-66 Ashwagandha (n = 24) compared to placebo (n = 25) at 8 weeks (4.91 and 1.42, respectively) and at 12 weeks (5.67 and 1.86 respectively).

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i AYU (2015).

Det förbättrar inte bara den fysiska förmågan och utan beskrivs också vara starkt förknippats med en förbättra livskvalité överlag.

2. Shoden

Nedan kan du se min sammanställning om vad jag hittat gällande Ashwagandha i form av shoden.

Det är bara ett ax plocka av forskning och säger ingenting om den övergripande effekten.

Däremot visar det på hur shoden potentiellt kan vara bra för hälsan.

Testosteron

Ashwagandha i form av Shoden har visat sig öka utsöndringen av diverse hormon, bland annat relaterade till testosteron.

Överviktiga personer i åldrarna 40-70 år som tagit tillskott av Shoden, motsvarande 21 mg withanolide glykosider / dag under 8 veckor har visat öka mängden testosteron med 18%.

Ashwagandha intake was associated with an 18% greater increase in DHEA-S ( p = .005) and 14.7% greater increase in testosterone ( p = .010) compared to the placebo.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i American Journal of Men’s Health (2019).

Withanolide, som jag nämnde ovan, är extraktet från Ashwagandha som associerar med många av rotens hälsofrämjande egenskaper.

These plant-derived compounds have ongoing use within Ayurvedic medical practices and are important plant-derived medicinal compounds for a variety of human diseases and conditions.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Anti-inflammatory Nutraceuticals and Chronic Disease (2016).

Sömn

Ashwagandha, i form av Shoden, har också visat sig kunna vara bra för ens sömn

Personer som tagit ett standardiserad tillskott av shoden-extrakt (120 mg) 1 gång om dagen under 6 veckor har visat sig förbättra sin sömn med 72% mätt i Restorative Sleep Questionnaire och World Health Organization Quality of Life-Bref (WHOQOL) skalan.

Supplementation with the standardized ashwagandha extract for six weeks improved the overall quality of sleep by significantly improving the NRS condition in healthy subjects.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Sleep Medicine (2020).

NRS står för Non-restorative sleep, och innebär sömn utan återhämtande effekt.

Läs mer genom att klicka på länken.

Stress

Ett tillskott av 240 mg ashwagandha per dag, i form av shoden, har kunnat visa sig signifikant sänka mängd stress och ångest mätt i både DASS (Depression Anxiety Stress Scales) och HAM-A (Hamilton Anxiety Rating Scale).

These findings suggest that ashwagandha’s stress-relieving effects may occur via its moderating effect on the hypothalamus-pituitary-adrenal axis.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Medicine (Baltimore, 2019).

Den stresshämmande effekten från ashwagandha visade sig också i lägre kortisolnivåer på morgonen, jämfört med placebogruppen.

3. Sensoril

Nedan kan du se min sammanställning om vad jag hittat gällande Ashwagandha i form av Sensoril.

Det är bara ett ax plocka av forskning och säger ingenting om den övergripande effekten. Däremot visar det på hur sensoril potentiellt kan vara bra för hälsan.

Prestation / träning

Personer som tagit ett tillskott av 500 mg ashwagandha / dag under 12 veckor, i form av standardiserad Sensoril (extrakt), har visat sig förbättra sin fysiska prestation snabbare i både över och underkropp, jämfört med placebo.

[…] only the ashwagandha group experienced statistically significant improvements in average squat power, peak bench press power, 7.5 km time trial performance, and perceived recovery scores.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Nutrients (MDPI, 2018).

Deltagarna var aktiva män i 25 årsåldern, samtliga deltagare höll sig till sin dåvarande kost men följde ett och samma träningsschema.

Kognitiv förmåga

Friska personer som tagit tillskott av 500 mg ashwagandha i form av Sensoril, under 14 dagar har visat sig kunna förbättring sin kognitiva och inlärningsförmåga.

The present study demonstrated the favorable effects of Withania somnifera extract on cognitive and psychomotor performance in healthy participants.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Pharmacognosy Research (2014).

Ashwagandha har däremot en effekt på större delar av hjärnan, och inte bara på kognition och inlärning.

These results suggest that Withania somnifera extract can improve cognitive and psychomotor performance and may, therefore, be a valuable adjunct in the treatment of diseases associated with cognitive impairment.

Också enligt författarna.

Ledvärk

Personer som fått tillskott av 125-250 mg Ashwagandha / dag under 12 veckor (i form av Sensoril) har visat mindre ledbesvär, både mätt i WOMAC (Artros index), KSI (Knee Swelling Index) och VAS scores (index för upplevd smärta).

Båda doserna visade en hälsofrämjande effekt, däremot beskrivs 250 mg / dag vara signifikan bättre än 125 mg.

VAS scores for pain, stiffness and disability were significantly reduced in W. somnifera 250 mg (p < 0.001), W. somnifera 125 mg (p < 0.01) groups. W. somnifera 250 mg group showed earliest efficacy (at 4 weeks). All treatments were well tolerated.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Ayurveda and Integrative Medicine (2016).

Kapseln med sensoril som deltagarna fick bestod av inte mindre än 10% withandolide, inte mindre än 32% polysackarider och inte mer än 0.5 Withaferin- A.

Vad innehåller ashwagandha som är bra?

De substanser i ashwagandha som oftast förekommer i forskning pga av sina potentiellt hälsofrämjande effekter är:

  • isopelletierin
  • anaferin
  • cuseohygrine
  • anahygrine
  • steroida laktoner (withanolides, withaferins)
  • saponiner

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning pubicerad i African Journal of Traditional, Complementary and Alternative Medicine (2011).

Hur mycket ashwagandha kan man äta?

Generellt sett ges deltagarna i studier på ashwagandha extrakt inte mer än 600 mg / dag.

Det finns forskning som granskat doser uppemot 1250 mg / dag, som inte visat på några biverkningar – åtminstone inte akuta, under kortare tid (10 dagar).

The volunteer study demonstrates that WS, when given in the form of aqueous extract in capsules with gradual escalating doses from 750 to 1250mg/day, was well tolerated.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Ayurveda and Integrative Medicine (2012).

Acai

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om acai / acaipulver, hur acai är nyttigt och vad bäret innehåller som bra för hälsan.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten – men heller inte ett inlägg där informationen är taget från tomma intet!

Vad är Acai?

Acai är ett litet runt bär i storleken av en vindruva med lila färg, och grön som omogen.

Bäret växer i amazonskogen (centrala och sydamerika), och vid närliggande sumpmark och floder på stora acai-palmer. Acaipulver är acai som torkats och malts ner.

Hur används acai?

Acai används delvis som smaksättning, färgsättning, för näringen eller smak i exempelvis gele, sirap, glass, likör, energidryck m fl.

Extrakt från acai säljs som färdig juice, pulver eller som tillsats i diverse hälsorelaterade produkter.

Allt ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics (2009).

Är acai nyttigt?

Acai är ett bär, och en sk. superfruit, som ibland beskrivs som ett mirakulöst livsmedel med effekt mot diverse sjukdomar.

Vissa påstående om acaipulver stämmer, men inte alla.

Acai (och acaipulver) har främst visat sig vara bra genom att lindra inflammation genom att minska den oxidativa stressen.

Bäret har en potentiellt gynnsam effekt som ingrediens i hudvårdsprodukter genom att stimulera läkning (men ej bevisat) samt viss effekt på hjärnan i människor.

Vad är acai bra för?

Acai har främst visat sig vara bra för att lindra inflammation, därefter huden och allra minst forskning finns kring bärets effekt på hjärnan.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig gällande vad acai är bra för.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen kompletter återspegling av helheten.

Däremot lär du märka, att forskning finns som “tar ner bäret på marken” gällande dessa påstådda mirakulösa effekter på hälsan.

Inflammation

Tillskottet av 200 gram färsk acai till en annars kaloririk kost har visat sig minska mängden oxidativ stress, inflammation (mätt i IL-6) bland överviktiga med höga blodfetter (triglycerider, kolesterol och fosfolipider) under 60 dagar.

Däremot tycks inte mängden blodfetter minska.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Clinical Nutrition (2020), som också skriver så här:

Regarding inflammatory status parameters, a significant reduction in IL-6 was observed in the HD + açaí group […] Lipid profile parameters and blood glucose levels did not show change, regardless of nutritional intervention.

Hur effektivt acai är, beror troligen på mängden (och typen av bär) som konsumeras (finns olika sorter).

Effekten av bäret har även i tidigare studie visat sig vara bra för metaboliskt syndrom (diabetes, högt blodtryck, övervikt etc.) men med förhållandevis låg effekt.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Food & Function (2018):

Findings from this small pilot study provide a weak indication that the selected dose of açaí polyphenols may be beneficial in metabolic syndrome as only two biomarkers for inflammation and oxidative stress were improved over 12 weeks.

Huden

Acai har visat sig påskynda läkningsprocessen i skadad hud och förekommer därför i ett brett spektrum av hudvårdsprodukter. Bäret har visat sig vara bra för huden genom att reglera MMPs och fibronectin.

ABWE increased mRNA expression levels of fibronectin but decreased the mRNA expression levels of MMP-1.

(Lugn, förklaring följer nedan!)

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Toxicology Research (2017), som testade effekten av acai på hudceller i labbmiljö.

Reglering av MMPs (MMP-1 är en av flera former MMPs) har visat sig vara viktiga för att motverka uppkomsten av rynkor i huden, som är ett tecken på skada.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Molecular Science ( MDPI, 2016), om hur MMPs påverkar hyn:

Regulation of MMPs is one of the strategies to prevent photodamage to the skin as their activities contribute to wrinkle formation. Use of free radical scavengers or antioxidants is considered on a therapeutic basis to diminish […] photoaging because of their ability to inhibit the expression and activity of MMPs.

Receptorer av fibronectin har visat sig aktiverats precis inna sårläkningsprocessen börjar – enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Investigative Dermatology (1990).

Därför tros aktiveringen av fibronectin vara bra för huden.

Hjärnan

Genom att innehålla flavonoider med antioxidativa egenskaper, tros acaipulver också kunna vara bra för hjärnan genom att minska mängden inflammation.

Hur bra acai är för hjärnan är däremot högst oklart, och hälsoeffekt har bara visats i labbmiljö, inte i på människa.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Food CHemistry (2017), som också skriver så här:

These results indicate that açaí genotypes have antioxidant effect against reactive species generated in SH-SY5Y cells, suggesting a neuroprotective effect of the hydroethanolic extracts from these fruits.

Författarna bakom en annan vetenskaplig studie publicerad i Oxidative Medicine and Cellular Longevity (2016) ställer sig positiva till potentialen i acaipulvrets effekt på hjärnsjukdomar:

Açaí could be a new alternative for drug development research for neuropsychiatric diseases, as BD, mainly as a result of the isolated chemical matrix of this fruit.

Men som sagt, inga bevis på människor har ännu uppmärksammats (av vad jag lyckats hitta!).

Vad är nyttigt i acai?

Förutom att vara rik på vitaminer, så innehåller acai flavonoider med antioxidativa egenskaper. Flavonoider i acai består främst av antocyaniner (ACN), proantocyanidiner (PAC).

Flavonoiderna är acai består främst av cyandin 3-glukosid och cyanidin 3-rutinosid, men även homoorientin, orientin, isovitexin, scoparin och taxifolin deoxyhexose mfl förekommer.

Acai innehåller också resveratrol, som är en mer känd flavonoid förknippad med rött vin och hälsa.

I mitt inlägg om flavonoider kan du läsa mer om fördelarna med dessa, också efter en ytlig granskning av befintlig forskning! Do it! 🙂

Av fettet i acaibäret består närmare hälften (53.9) av oljesyra (oleic acid) och 26.7 av palmitinsyra (palmitic acid). Utöver det förekommer 19 aminosyror (protein) som utgör 7.59% av totalvikten.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad in Journal of Agricultural and FOod Chemistry (2006).

Är allt som innehåller acai bra?

Mängden acai i produkter som skyltar med bäret på tex framsidan av produkten (för att öka försäljningen) varierar, och har därför olika bra effekt på hälsan.

Vissa produkter med acai har visat sig innehålla mycket små mängder, eller stor mängd vatten som späder ut mängden acai (per portion) och därigenom kan sänka dess effekt på hälsan.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Plant Foods for Human Nutrition (2019), som också skriver så här bakom komplexiteten av kosttillskott:

This study highlights the complexity of the dietary supplement market while also showing the importance of collectively analyzing data from multiple complimentary techniques when evaluating açai berry products.

Vad är nyttigast i acai?

Polyfenolerna är främst vad som gör acai nyttigt.

Förutom antocyaninerna (cyanidin-3-glukosid och cyanidin-3-rutinosid) så är det främst polyfenolerna; orientin, isooritentin och vanillin-syra som gör acai bra mot inflammation, skadlig celldelning (proliferation) och bra för hjärta och kärl.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Food Chemistry (2015), som skriver så här:

The presence of these substances is linked mainly to the antioxidant, anti- inflammatory, anti-proliferative and cardioprotective activities.

Är allt acai lika bra?

Mängden näring varierar beroende på var bäret växer. All acai är inte är lika nyttig, eller har åtminstone har olika effekt på hälsan.

Nyttigast acai har visat sig komma från colombia.

Orsaken beror på tillgången av näring i jorden, och temperatur, solljus och fuktighet för optimal fotosyntes.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Food Chemistry (2017), som skriver så här:

Overall, results show that Colombian açai has a more diverse polyphenolic profile and higher antioxidant activity than Brazilian açai.

Är raw acai nyttigare?

Näringsämnen, speciellt flavonoiderna, påverkas av hur acai processas efter skörd. Det är luft, syre och värme som primärt orsakar oxidering (som förstör livsmedel).

Exponeringen för längre temperaturer (sk RAW food, exempelvis viss acaipulver) har visat sig kunna bevara mer av näringsämnena.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Agricultural Food Chemistry (2004), som också skriver så här:

[…] açai and pigments rich in acylated anthocyanins displayed lower color stability in a temperature-dependent manner. In the presence of ascorbic acid, acylated anthocyanin sources generally had increased color stability.