Hur påverkar vanliga droger hjärnan?

Droger som koffein, nikotin och alkohol påverkar hjärnan olika. Ingen drog är associerad med bara fördelar. Droger påverkar utvecklingen av hjärnan bland unga, och bidrar till potentiella skador både bland unga och vuxna – utöver en akuta effekt vid varje dos.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om hur koffein, nikotin och alkohol påverkar hjärnan – efter en ytlig granskning av befintlig forskning! 🙂

Jag går igenom:

  • Koffein
  • Alkohol
  • Nikotin

Koffein

Koffein är en drog som påverkar hjärnan genom att öka utsöndringen av dopamin, och därigenom får oss på något bättre humör – eller generellt sett mindre trötta.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Brain Research Reviews (1992):

Caffeine activates noradrenaline neurons and seems to affect the local release of dopamine. Many of the alerting effects of caffeine may be related to the action of the methylxanthine on serotonin neurons.

Det är också methylxanthine som beskrivs vara orsaken till att koffein associeras med att kunna väcka oro och sömnsvårigheter.

Vissa kan få besvär i form av oro eller depression av en mindre mängd koffein, medan andra tolererar mer.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Psychopharmacology (2015):

The study also identified very high caffeine intake (>1000 mg/w) to be a risk factor associated with anxiety and depression, although effects were sometimes detected at lower doses.

Koffein bidrar generellt sett till ett ökad välmående genom att göra en pigg, förbättra koncentrationen, humör och minska depression – och främst större doser tycks vara förknippade med biverkningar, eller bland personer känsliga för koffein.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Practical Neurology (2016):

Caffeine may disturb sleep, but only in sensitive individuals. It may raise anxiety in a small subset of particularly sensitive people.

Författarna en granskning av befintlig forskning publicerad i Practical Neurology (2016) skriver också att koffein är associerad med att motverka uppkomsten av sjukdomar relaterade till hjärnan:

Coffee may reduce the overall risk of neurocognitive decline and play a beneficial role in other neurodegenerative diseases when consumed in moderate amounts. It is associated with very few harmful effects only in high doses.

Alkohol

Alkohol är en drog som påverkar hjärnan genom att starkt bidra till utvecklingen av demens. Alkoholrelaterad demens kan potentiellt stå för 10% av “early onset dementia” och 10-24% av fullt utvecklad demens på ålderdomshem.

Åtminstone enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i the BMJ (2017).

Alkohol förändrar också en övergripande beteende och försämrar en kognitiva funktion genom att förändra hjärnans neurala struktur. Så här skirver fattarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Frontiers in Neuroscience (2019).

Alcohol abuse also severely affects the dopaminergic system, as repeated intake of alcohol increases the tolerance and suppresses to level of excitement, so that increasingly higher doses are consumed by addicts to stimulate their reward-system.

Dessutom påverkar alkohol hjärnan indirekt genom att försämra kroppen funktion genom att förändra samarbetet mellan kroppens organ.

Regelbunden alkoholkonsumtion har visat sig bidra till en ökad nedbrytning av ryggraden och nervsystemet, och därigenom har en påverkan på metabolism / ämnesomsättning som bland annat säkerställer att hjärnan får sin del av kroppens näringsämnen.

Så här skriver författarna från studien nämn ovan:

In general, chronic alcohol consumption leads to degeneration of the spinal cord and the peripheral nervous system as well as malnutrition of brain cells due to changes in metabolism and lack of folate and thiamine.

Nikotin

Nikotin är en drog som påverkar hjärnan genom att försämra känsligheten av kroppens nikotinreceptorer i ett område i hjärnan (prefrontal cortex) som styr hjärnans kognition, och därigenom exempelvis påverkar en koncentrationsförmåga.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Cold Spring Harbor Perspective in Medicine (2012):

In prefrontal networks nicotine modulates information processing on multiple levels by activating and desensitizing nicotine receptors on different cell types and in this way affects cognition.

Anledningen till varför ungdomar är känsligare för nikotin beror främst på hur hjärnan påverkas, och inte hur de reagerar per enskild dos.

The prefrontal cortex, the brain area responsible for executive functions and attention performance, is one of the last brain areas to mature and is still in the process of developing during adolescence.

Det är alltså bättre att vänta med rökning tills att ens prefrontala cortex utvecklats färdigt, för att undvika att försämra något man är beroende av hela livet (dvs ens prefrontala cortex).

Men allra bäst är det att inte bruka nikotin alls, då nackdelarna tycks vara avsevärt mycket större än fördelarna.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Neuropsychiatric Disease and Treatment (2013), gjord specifikt på utvecklingen av hjärnan:

There are several executive functions of the human prefrontal cortex that remain under construction during adolescence […] The fact that brain development is not complete until near the age of 25 years refers specifically to the development of the prefrontal cortex.