Är högläsning viktigt för barn?

Högläsning är exempelvis bra för barn genom att utveckla deras förståelse för tal, skriftspråk och stärka relationen till föräldrarna. Högläsning lär barn den absolut grunden för läsning, som tex. att orden i berättelsen finns i texten – inte i bilden.

Nedan kan du läsa vad jag lärt mig om hur högläsning är bra för barn – och på vilket sätt.

Högläsningar för barn påverkar barnet förmåga att lära sig läsa genom att bättre förstå komplexiteten bakom språk – enligt en granskning av befintlig forskning publicerad i The American Journal of Psychology (2017).

Det finns flera fördelar med högläsning för barn – enligt en avhandling publicerad i Insitutet of Education Science (2000).

Det är främst den senare studien jag tänkte summera här nedan.

Vad är högläsning för barn bra för?

Högläsning uppmuntrar till nyfikenhet om ord, ökar självkänslan och associerar därigenom läsning med en känsla av välmående.

Their imagination and interest in reading grow as they hear storybooks and poetry.

Och att läsa samma som upprepade gånger är också bra, eftersom att barn lär sig språk genom upprepning – enligt författarna.

Det finns däremot fler fördelar med att läsa en och samma bok upprepade gånger.

Något jag återkommer till längre ner i inlägget.

Högläsning för barn är viktigt eftersom att:

En bok innehåller ett rikare / varierat språk – jämfört med samtal och lek, med ord som barnet troligen inte stöter på genom verbal kommunikation.

Böcker innehåller 50% mer “udda och komplexa” ord än exempelvis filmer.

Högläsning med ordrika texter lär barnen mer om komplexiteten bakom skriftspråket.

Children who hear more complex reading material learn more about the written language than those who hear simpler reading material.

Högläsning spelar också en viktig roll i att göra barnet till en bättre lyssnar, genom att exempelvis bättre kunna förstå mening bakom obekanta ord.

Dessutom bidrar högläsning till att barnet bättre förstår samband mellan ord / ljud, semantiska ledtrådar och hur språk / meningar är uppbyggda.

Hur påverkar högläsning för barn deras självkänsla?

Högläsning främjar hälsan genom att öka självkänslan hos barn – exempelvis genom att affirmationen av att få sin önskan (av att bli läst för) uppfylld.

A child who receives focused attention from a caring parent on a regular basis during a read aloud time is more likely to feel loved and valued.

… men också genom att “veta” vad som händer i berättelsen (när den lästs upprepade gånger).

Det sistnämnda är viktigt eftersom barn sällan vet vad som kommer att hända under varje specifik dag, som annars ger en känsla av trygghet (för oss vuxna, men också barn), enligt författarna.

Det associerar för övrigt också läsning med en känsla av välmående.

Dessutom skriver författarna att högläsning av berättelser om andra barn förbättrar barnets emotionell intelligens och problemlösningsförmåga.

They are better able to anticipate consequences and understand things from a clear perspective.

Hur påverkar högläsning relationen mellan barn och förälder?

Högläsning beskriv enligt författarna som en delad upplevelse som bidrar till känslan av närhet och är en tid för skapande av gemensamma minnen.

Och dessutom sätta en grund för sund kommunikation mellan varandra.

It is a “way of transmitting ideas, attitudes, and values between parents and children.

Berättelse där andra barn upplever och beskriver känslor bidrar till att barnet enklare kan prata om sina egna känslor med föräldrarna.

Hur bidrar högläsning till att barn lär sig läsa?

Högläsning lär barn den absoluta grunden för vad läsning innebär.

En grund vid som vuxna helt och hållet tar för givet.

Genom högläsning lär sig barn successivt att text har en betydande roll i läsning som aktivitet.

Något som exempelvis 3-åringar inte tycks ha greppat:

In a study of what preschool children believe an adult is reading on the page, E.H. Hiebert (1981), an educator, found that three-year old children believed that the pictures, not the words, were being read.

Högläsning lär barn exempelvis att:

  • Läsning sker från vänster till höger.
  • Böcker hålls på ett visst sätt.
  • Varje bok har en titel som står på framsidan
  • Meningar består av ord och separeras av punkt.
  • Illustrationer kompletterar berättelsen, inte berättar den.