Vad är bra (och dåligt!) för tänderna – enligt forskning?

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om vilka ingredienser som kan göra tänderna vitare och starkare, samt minska inflammation i tandkött

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta sig ingen komplett återspegling av helheten! 🙂

Tuggummi

Vad som avgöra huruvida tuggummi är bra för tänderna beror på om ens tuggummi innehåller socker, eller sötningsmedel som främjar munhälsan (typ xylitol / sorbitol).

Hur länge vi tuggar tuggummi är också med och avgör hur bra tuggande blir för tänderna i slutändan.

Tuggummin är bra för tänderna utöver att innehålla ingredienser som främjar munhälsan.

Utöver dessa så :

  1. ökar själva tuggandet av tuggummi produktionen av saliv som därigenom hjälper till att avlägsna karies-främjande bakterier.
  2. neutraliserar tuggummi pH-värdet i placken och därigenom minskar risken av att karies skadar tänderna.

Ovan är enligt författarna bakom en artikel från American Dental Association (2019), som formulerar sig så här:

The physical act of chewing increases salivary flow in the mouth; if chewed after eating, the increased salivary flow can help neutralize and wash away the acids that are produced when food is broken down by the bacteria in plaque on teeth.

Även författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of the Irish Association (2012), uppmärksammar fördelarna med att tugga sockerfritt tuggummi:

In conclusion, it is asserted that chewing gum has a place as an additional mode of dental disease prevention to be used in conjunction with the more traditional preventive methods.

Det förutsätter såklart att tuggummit är sockerfritt.

Även tuggummin som är fräscha för munnen kan innehålla socker.

Det går nämligen att kombinera fräschhet med socker – ett exempel på sådana produkter är halstabletter, som ofta är en kombination av socker och pepparmint.

“Fräscha tuggummin” och halstabletter är med andra ord inte nödvändigtvis bra för tänderna – så se till och läsa på innehållsförteckningen innan du handlar!

Men vad ska man leta efter för sötningsmedel?

Tuggummi med xylitol är bra – men sorbitol?

Tuggummi med xylitol har visat sig vara förebyggande mot karies, jämfört med tuggummin med sorbitol som inte visat någon effekt efter 1 användning / dag, medan tuggummi med xylitol visat karieshämmande effekt efter varje användning.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of American Dental Association (2006).

When compared with sugar-sweetened gum, sorbitol-sweetened gum had low cariogenicity [corrected] when it was chewed no more than three times per day. Xylitol-sweetened gum was noncariogenic in all of the protocols tested.

Det finns däremot forskning som visar på att även tuggummi med sorbitol kan vara bra för tänderna.

Författarna bakom en annan studie publicerad i Indian Journal of Dental Research (2019), kunde däremot visa att även tuggummi sötade med sorbitol inte var så värdelösa som i studien nämn ovan – där effekten av sorbitol och xylitol jämfördes med att inte tugga tuggummi alls.

Så här skriver författarna:

There was a significant reduction in plaque, gingival, and bleeding score in test group (P < 0.05) compared to control group. […] Sugar-free gum (xylitol and sorbitol) significantly reduced the plaque, gingival, and bleeding score.

Studien gjordes på ungdomar i åldrarna 14-15 år, som alla fick tugga 1 tuggummi efter både frukost och lunch.

När är det bra att tugga tuggummi?

Tuggummi ska med fördel tuggas efter måltid för att öka salivproduktionen och därigenom rensa munnen på bakterier som kan främja karies / plack.

Tuggummi efter tandborstning rensar munnen från fluor, och minskar därigenom den gynnsamma långvariga effekten som tandborstning har på tandhälsan.

Varför är det bra att tugga tuggummi?

Tuggummi minskar risken för oönskad bakteriebildning i munnen, som därigenom orsakar plack, karies och dålig andedräkt.

Det är enklare att tuggumi än att exempelvis borsta tänderna efter måltid, och ökar därför chansen att vi göra något för att främja munhälsan -än att helt låta bli.

Mjölk

Mjölk är bra för tänderna genom att reglera pH-balansen i munnen, och därigenom minska mängden plack och karies.

Anledningen till varför mjölk är bra för tänderna beror främst på mängden kalcium och fosfor, men också probiotika och mjölkprotein som bidrar till bättre munhälsa.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida mjölk är bra för tänderna.

Hur är mjölk bra för tänderna?

Många studier har visat att mjölk är bra för tänderna. Däremot förekommer mjölk i många olika produkter (och utgör därför en större eller mindre del).

Bara för att mjölk förekommer i vissa produkter, gör de nödvändigtvis inte bra för tänderna.

Effekten som mjölk har på tänderna har att göra med:

  • öka remineralisering
  • minska bakterietillväxt
  • reducerar bakteriebeläggning

Ovan nämnda fördelar med mjölk på tänderna beskrivs ha att göra med mjölkprotein, och uppmärksammas av författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of California Dental Association (2006), som formulerar sig så här:

This effect can be mostly attributed to several factors: tooth remineralization, inhibition of bacterial colonization, and biofilm inhibition. These abilities have been studied in detail and are likely due to numerous proteins found in milk.

Är övriga mjölkprodukter bra för tänderna?

En annan fördel med mjölkprodukter på tänderna grundar sig i dess innehåll av probiotika.

Mjölk innehåller sällan probiotika men andra produkter gör, såsom yoghurt. Probiotikan i mjölkprodukter minska mängden streptokocker och andra oönskade bakterier.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Clinical Oral Investigation (Springer, 2018).

In general, dairy probiotics were effective in reducing SM, increasing salivary pH, and promoting a higher plaque index. Liquid matrices, such as milk and yogurt, seem to be more effective in reducing SM and LB levels. Consumption of dairy products containing probiotics could be a supporting method in caries prevention.

Mjölkprodukter med probiotika

Ytterligare en fördel på tänderna med mjölkbaserade produkter har att göra med mjölkens innehåll av kalcium och fosfor, som visat sig vara associerade med minskad mängden karies.

Fördelarna med produkterna gäller bara om de är sockerfria, något många modernare mejeriprodukter inte är.

Dairy products without added sugar can be recommended as after meal desserts, especially to school children, which would help to reduce the incidence of dental caries

Allt ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i European Archives of Pediatric Dentistry (Springer, 2012), som också skriver så här:

Cheese and yogurt without any added sugar (sucrose) are non-cariogenic and to some extent cariostatic as they increase calcium and phosphorus concentration in dental plaque.

Studien gjordes på 68 studenter i åldrarna 17-20 år, och undersökte hur produkter som ost och yoghurt påverkade tänderna.

Vetskapen om att mjölk, ost (via kalcium och fosfor) och mjölkprotein (kasein och vassle) är bra för tänderna har varit känt sedan länge – enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Australian Dental Journal (1991).

There is also an increased rate of sugar clearance due to the diluting action of cheese-stimulated saliva. […] The high calcium and phosphorus content seems to be another factor in the cariostatic mechanism of cheese. Both casein and whey protein seem to be involved in the reduction of enamel demineralization.

Sammanfattning

Mjölkprodukter i form av yoghurt innehåller olika mycket mjölkprotein och probiotika – och har därför olika effekt på munhälsan.

Smaksatta alternativ innehåller dessutom ofta mycket tillsatt socker som gör produkten dålig för tänderna (och hälsan).

Naturliga alternativ av yoghurt är ett bättre val än smaksatta.

Xylitol

Tandkräm / tuggummi med xylitol har visat sig vara bättre för tänderna genom att förändra pH värdet i munnen samt öka produktionen av saliv.

Produkter med naturligt socker (kolhydrater) typ musli, juice, kakor etc. kan bidra till ökad risk för skador på tänderna, även om xylitol förekommer.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida xylitol är bra för tänderna.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig inte en helt komplett bild av helheten! 🙂

[…] xylitol gum chewing showed slightly lower dental caries experience in the severe-caries group.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Caries Research (Karger, 2019).

Hur bra är xylitol för tänderna?

Regelbunden användning av tuggummi med enbart xylitol har visat sig kunna minska risken att drabbas av karies med 59% sett över en period på 5 år.

Effekten var något längre (44% lägre risk) med tuggummi när xylitol kombinerades med sorbitol.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Dental Research (SAGE, 1999), som också skriver så här:

Teeth that erupted after 1 year of gum-chewing or after the two-year habitual gum use ended had long-term caries risk reductions of 93% (p < 0.0054) and 88% (p < 0.0004), respectively. Teeth that erupted before the gum-chewing started had no significant long-term prevention (p < 0.30).

Är xylitol bra mot karies?

Xylitol har visat sig vara bra för tänderna och skydda mot karies. Vad som sötningsmedlet blandas med spelar däremot en betydande roll.

Tandkräm med xylitol är allra bäst, men effekt från sötningsmedlet har också visat sig uppsåt i viss typ av tuggummi, godis, glass, kakor och bakelser.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of California Dental Association (2003), som också skriver så här:

Short-term consumption of xylitol is associated with decreased Streptococcus mutans levels in saliva and plaque. Commercial xylitol-containing products may be used to help control rampant decay in primary dentition.

Även författarna bakom en senare granskning av befintlig forskning tyder på samma sak.

Så här skriver författarna:

Xylitol was found to be an effective strategy as self-applied caries preventive agent.[…] This systematic review was found to be supporting in favors of xylitol when compared with other caries preventive strategies.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Natural Science, Biology and Medicine (2017) som granskade 16 studier.

Varför är xylitol bra för tänderna?

Skillnaden mellan socker och xylitol (när det kommer till att vara bra för tänderna) är att bakterierna i munnen inte kan omsätta xylitol, och därigenom inte kan blir till mat för karies-bildande bakterier och plack.

Utöver det så ökar xylitol produktionen av saliv, som på ett naturligt sätt rengör munnen från skadliga bakterier.

Dessutom minskar xylitol mängden farliga streptokocker, under hela tiden som vi får i oss sötningsmedlet.

Ovan är författaren bakom en vetenskaplig artikel publicerad i European Journal of Dentistry (2009).

I artikeln nämns bland annat att vissa forskare tror att den ökade produktionen av saliv är vad som göra xylitol bra för tänderna, men så är inte fallet – även om saliv spelar en betydande roll.

Åtminstone enligt andra uppmärksammade studier i granskningen.

A recent study elegantly shows caries prevention with xylitol without any saliva stimulation. In this study fifteen-month-old children were given xylitol or sorbitol syrup with a syringe for 12 months. The xylitol syrup prevented early childhood caries effectively, while sorbitol had no effect.

Ovan är ett citat från artikeln nämn ovan.

Det finns inget underligt med att anta att xylitol är bra för tänderna genom att öka produktionen av saliv.

Det uppmärksammas i var och varannan studie om xylitolets effekt på tänderna.

Så här skriver exempelvis författarna bakom en senare granskning av befintlig forskning publicerad i Foods (MDPI, 2020).

Xylitol improves salivary flow, raises saliva pH and suppress the growth of otopathogens such as Streptococcus mutants and Helicobacter pylori. […] The experiment revealed that xylitol could reduce the cariogenic and periodontal bacterial load.

I granskningen uppmärksammas en studie där deltagarna fått tuggummi med olika mängder xylitol, som för övrigt visade att en högre koncentration av sötningsmedlet gav ett bättre skydd för tänder genom minskad bakteriebildning.

Just denna uppmärksammade studien innehåll 32 deltagare som antingen fick tuggummi med mer (100%, full dos) eller mindre (22%) xylitol.

Reduction in bacterial load followed the same pattern, which increases with the concentration of xylitol.

Är xylitol bättre för tänderna – än erytritol?

Erytritol är ett alternativ till xylitol. Både är sk sockeralkoholer. Erytritol utvinns från svamp och alger, meda xylitol från björk.

Båda finns tillgängliga att köpa, och har snarlik smakprofil. Däremot är xylitol avsevärt mer vanligt förekommande i fysiska matbutiker.

Erytritol har visat sig vara bättre för tänderna än xylitol och sorbitol i en studie gjord på 485 barn, under 3 års tid, där barnen fick konsumera 7.5 gram xylitol, erytritol eller sorbitol fördelat på 3 tillfällen / dag.

Så här skriver författarna bakom den vetenskapliga studien publicerad i Caries Research (Karger, 2014):

Time of enamel/dentin caries lesions to develop and of dentin caries lesions to progress was significantly longer in the erythritol group compared to the sorbitol and xylitol groups. Also the increase in caries score was lower in the erythritol group than in the other groups.

Fluor

Fluor är inte farligt när det används för ytlig behandling av tänderna (tandborstning).

Forskning är övertygande om att mineralen är bra mot känsliga tänder. Regelbundet intag av höga doser flour är farligt, och kan göra både tänder och skelett svagare.

Förgiftning av fluor är vanligare bland barn som sväljer tandkräm, eller har fri åtkomst till fluortabletter.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida fluor är bra för tänderna, och om mineralen kan vara farlig.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig inte en komplett bild av helheten! 🙂

Hur är fluor bra för tänderna?

Fluor är bra för tänderna genom att motverka oönskade syror i tänderna, som därigenom luckrar upp emaljen och ökar risken för de-mineralisering.

När tänderna har angripits av syror från tex frukt, så hjälper fluor till att återställa pH värdet i munnen, samt öka remineraliseringen.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Monographs in Oral Science (2011), som också skriver så här:

When the pH is re-established, traces of fluoride in solution will make it highly supersaturated with respect to fluorhydroxyapatite, which will speed up the process of remineralization.

När kan fluor vara farligt?

Fluor är generellt sett inte farligt när den förekommer i rimlig koncentration. Mineralen tillsattes i dricksvattnet för att minska förekomsten av karies.

[…] greater fluoride exposure and lowered caries prevalence, are considered to be one of the greatest accomplishments in the 20th century`s public dental health.

Fluor är farligt i höga koncentrationer när det sväljs, men anses säkert för ytlig behandling av tänderna. Tandborstning är ytlig behandling förutsatt att tandkrämen spottas ut, samma sak gäller att tugga fluortabletter.

Acute toxicity can occur after ingesting one or more doses of fluoride over a short time period which then leads to poisoning. Today, poisoning is mainly due to unsupervised ingestion of products for dental and oral hygiene and over-fluoridated water.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i MeteriaSocioMedica (2016), som ockås skriver så här:

The European Academy of Paediatric Dentistry (EAPD) recommends a preventive topical use of fluoride supplements because of their cariostatic effect.

Risker med fluor

Även om 99% av allt fluor i kroppen finns i ben och skelett, så råder det tvivelaktigheter bland forskare, om huruvida mineralen är essentiell.

Ett tillräckligt tillskott av 0.7 mg för spädbarn, 3 och 4 mg för kvinnor respektive män – kan därför innebära eventuellt större risker än fördelar.

Dessutom finns inget rekommenderat intag av fluor. Istället finns sk “tillräckligt intag”.

Det om något, säger väl något om vår tro i mineralens effekt på hälsan?

The recommended intake for fluoride is expressed as an adequate intake rather than recommended dietary allowance, because of the limited data available to determine the population needs.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Preventive Nutrition and Food Science (2018), som också skriver så här:

Concurrently, recent opposition has been growing worldwide against fluoridation, emphasizing the potential and serious risk of toxicity. […

Den största risken med fluor är att konsumera (svälja) höga doser under kort period.

Fluorförgiftning förekommer allra oftast bland barn under 6 år, som troligen sväljer sin tandkräm eller som har föräldrar som ger barnen tillgång till fluortabletter.

Skadliga mängder fluor i kroppen är ovanligt bland vuxna.

Symtom av för mycket fluor är:

  • orolig mage
  • magsmärtor
  • illamående
  • sḱräkningar
  • diarré

Ovan är enligt författarna bakom granskningen nämnd ovan, som också skriver så här om allvarligare symptom av för mycket fluor:

In severe cases, this may progress to renal and cardiac dysfunction, coma, and ultimately death. In children, as little as 8.4 mg/kg may produce symptoms. Chronic fluoride toxicity is usually caused by high fluoride concentrations in drinking water or the use of fluoride supplements.

Hur kan flour vara farligt för tänder och skelett?

Ett regelbundet högt intag av fluor kan ge tänderna vita fläckar, öka densiteten i tänder och skelett (sk. fluorosis] som innebär högre densitet av mineralen men svagare struktur.

För mycket fluor kan också vara farligt för ligament och leder.

Så här skriver författarna vidare (från granskningen ovan):

Chronic ingestion of high doses leads to dental fluorosis, a cosmetic disorder where the teeth become mottled. In more severe cases, it leads to skeletal fluorosis, in which bone is radiologically dense, but fragile. The syndrome also may include extensive calcification of ligaments and cartilage, as well as the bony outgrowths of osteophytes and exostoses.

Hur mycket fluor bör en tandkräm innehålla?

Mängden fluor i tandkräm varier mellan 550- 1450 ppm, och har visat sig ha olika effekt beroende på mängden tillsatt fluor. 550-1055 ppm fluor har visat sig ge likvärdiga resultat.

Men bara tandkräm med 1450 ppm har visat sig kunna minska risken för mer omfattande försämring av tandhälsan.

Mängden fluor i tandkräm för barn bör tas i beaktning, speciellt för barn som tenderar att svälja den.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Cochrane Database (2019):

[…] the caries-preventive effects for the head-to-head comparison of 1055 ppm versus 550 ppm fluoride toothpaste are similar, but toothbrushing with 1450 ppm fluoride toothpaste slightly reduces decayed, missing, filled teeth (dmft) increment when compared with 440 ppm fluoride toothpaste.

Studierna som jämförde effekten av mängden fluor i tandkräm pågick under 36 månader. Resultaten beskrivs som bra, men inte helt övertygande.

Flux

Flux med Klorhexidin ökar risken för bruna missfärgningar på tänder och tunga, samt har visat sig göra munnen surare (sänkt pH). Det ökar risken för skador på tänderna.

Annars har munskölj en förebyggande effekt mot plack och karies, men låg effekt mot plack / karies som redan etablerat sig.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida Flux är bra för tänderna, och om hur munskölj kan vara dåligt för tandhälsan.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten! 🙂

Är Flux bättre än att borsta tänderna?

Generellt sett är flux bra för tänderna, men inte alltid.

Användning av flux efter tandborstning tar bort större delar av den fluor som ens tandkräm innehåller.

Mängden fluor är munskölj är ungefär 3 gånger mindre än i tandkräm, därigenom minskar de positiva effekterna av att borsta tänderna – utifrån flour som perspektiv.

Det riskerar också att bli ett problem hos personer som använder flux istället för att borsta tänderna.

Ovan är enligt en artikel publicerad i British Dental Journal (Nature, 2019), som skriver så här:

Using mouthwash straight after brushing reduces the fluoride concentration around the teeth, subsequently reducing the overall benefit of using toothpaste. Some patients, especially children, may be more likely to substitute toothpaste with mouthwash as this is less time consuming and requires less effort.

Även om flux har en bra effekt på tänderna så kan munskölj vara dåligt för tänderna. Eftersom att munskölj ofta används i samband med tandborstning så bör flux och liknande produkter inte anses vara bra för tänderna.

Åtminstone inte enligt författarna bakom artikeln nämnd ovan, som också skriver att munskölj bör blir receptbelagt:

It might be worth considering the idea of restricting mouthwash advertisements or perhaps limiting mouthwash to prescription only.

Är munskölj med eteriska oljor bra för tänderna?

Munsköljs-produkter innehåller oftas antingen Klorhexidin eller eteriska oljor i kombination med metylsalicylat (vintergrönolja) i förhoppning om att ge ännu bättre effekt.

Även om de tillsatta eteriska oljorna och vintergrönolja är säkra som ingredienser i munskölj, så har inga studier visat på att effekten skulle vara:

  • bättre för tänderna
  • minska risken att utveckla för angrepp
  • lindra inflammation i tandkött

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Dental Hygiene (2013), som också skriver så här:

However, limited data are available on the effects of the mouth rinse on wear patterns of dental restorations. […] Insufficient evidence is available to support the claim that oral antiseptics can reduce the risk of developing periodontitis or the rate of progression of periodontitis.

Är Flux med Klorhexidin bra?

Patienterna som fått skölja munnen med Klorhexidin (CHX, 0.2%) 2 gånger / dag, under 10 dagar, har både visat sig minska omfattningen av inflammation i tandkött (gingivit), i större utsträckning än kontrollgruppen – enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i JISPCD (2016).

Så här skriver författarna bakom studien:

In participants with chronic periodontitis, SRP in combination with 0.2% CHX gluconate mouthwash was an effective treatment in reducing the gingival index and the pocket depth, as well as improving the clinical attachment level.

SRP (scaling and root planning)

Studien omfattade 45 deltagare, där Klorhexidin jämfördes med väteperoxid (H2O2) som annars används vid exempelvis tandblekning.

Är flux med Klorhexidin dåligt för tänderna?

Senare forskning har visat att Flux med klorhexidin förändrar uppsättningen bakterier i munnen till den sämre, som gör munnen och tänderna surare och därigenom utsätter tänderna för ökat skaderisk och att utveckla känslighet (typ ilningar).

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Scientific Reports (Nature Publishing, 2020), som också skriver så här:

Overall, this study demonstrates that mouthwash containing CHX is associated with a major shift in the salivary microbiome, leading to more acidic conditions and lower nitrite availability in healthy individuals.

Enligt författarna ökar mängden firmicutes och proteobacteria, samtidigt som bacteroidetes, TM7, SR1 och fusobacterium minskar.

Varför innehåller flux Klorhexidin?

Flux innehåller Klorhexidin (CHX) eftersom att CHX är en sk “golden standard” för behandling mot plack, och som antibakteriellt medel innan operation i mun / på tänderna.

Klorhexidin används främst av tandläkare för att minska risken för infektioner.

Är Flux med Klorhexidin dåligt för tänderna?

Regelbunden användning har exempelvis visat sig leda till brunaktiga pigmentförändringar på tänder och tunga. Dessutom har Klorhexidin vara giftigt för kroppens egna celler.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Molecules (MDPI, 2021), som också skriver så här:

It is the most studied and most effective anti-plaque and anti-gingivitis agent and is considered the “gold standard” anti-plaque agent. […] It is also shown to have cytotoxic activity against human cells in vitro which can cause apoptosis and necrotic cell death.

Hur mycket Klorhexidin är dåligt?

Koncentrationen av Klorhexidin i munskölj (typ flux) påverkar munhälsan olika.

Allra vanligast är en koncentration på 0.2-0.6% som beskrivs dämpa utvecklingen av bakterier-bildning – medan 0.12-0.20% tar död på bakterier, och beskrivs också ha en långvarig antibakteriell efter-effekt.

Bakterier är viktiga för vår hälsa, och att ta död på alla innebär inte en bättre munhälsa.

Precis som att ta död på alla tarmbakterier med antibiotika, så är samma utrensningen med Klorhexidin inte bra för bakteriekulturen i munnen, och därigenom påverkar ens långsiktiga hälsa negativt.

Ovan är enligt författarna av granskningen nämn ovan.

Bör man använda flux?

Munskölj är bra i förebyggande syfte, men har en väldigt dålig effekt när det kommer till att bekämpa befintlig plack / karies, eller redan utvecklade skador på tänderna.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Dental Update (2016):

One of the major problems for antiplaque mouthwashes is that they have a much reduced effect on established plaque within the oral environment. […] There is no evidence that they prevent the progression of periodontitis.

Baserat på den information jag tagit del utav så är Flux utan Klorhexidin att föredra bland personer som inte redan utvecklad besvär med tänderna.

Användningen av munskölj kan med fördel användas när tandborstning inte är ett alternativ, men troligen går det minst lika bra att tugga ett sockerfritt tuggummi, gärna med xylitol.

Kokosolja

Forskning tyder på att kokosolja är bra för tänderna genom att bla. motverka plack. Oilpulling med kokosolja har visat sig vara bra mot inflammation i tandkött.

Mer forskning behövs däremot för att dra konkret slutsatser. Utöver det har oil pulling visat sig bra mot mängder men andra vanliga hälsoproblem.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida kokosolja är bra för tänder, om oljan kan göra tänderna vitare samt om oil pulling är bra för annat än bara munhälsan.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig inte en komplett återspegling av helheten! 🙂

Är kokosolja bättre för tänderna munskölj?

Oilpulling med kokosolja har visat sig vara mer skonsamt för tänderna, när det kommer till missfärgningar.

Regelbunden användning av Klorhexidin (CHX) har visat sig orsaka bruna missfärgningar, medan kokosolja har neutral och ibland blekande effekt.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Complementary Medicine in Therapy (2019):

Oil pulling with coconut oil seems to have similar plaque inhibition activity as CHX. In addition it caused less tooth staining than CHX. These findings suggest that oil pulling therapy may be an alternative to CHX rinse.

Flera andra studier har visat att skillnaderna mellan Klorhexidin och kokosolja är ibland mycket små.

Båda är bra som behandling av inflammation i tandkött och motverkande mot plack. Eftersom att kokosolja är lättillgängligt och utan biverkningar beskrivs det i många fall vara lämpligt alternativ.

Så så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Complementary Therapies in Medicine (2016):

Three studies reported no significant differences in post intervention plaque index scores between oil pulling and control groups […] Two studies reported no significant difference in post-intervention modified gingival index score between oil pulling and Chlorhexidine mouthwash groups.

Kan kokosolja göra tänderna vitare?

Forskningen om kokosoljans effekt på tänderna är främst orienterad kring tandhälsan, och inte så mycket dess nyanser.

Bakpulver

Tandkräm med bakpulver minskar risken för bildningen av bakterier och bryter sk. biofilm av skadliga bakterier längst slemhinnan. Bakpulver är därigenom antibakteriellt och bra mot såväl plack, till att göra tänderna vitare utan att nöta ut emaljen.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of American Dental Association (2017), som också skriver så här:

The results of the literature search show that baking soda-containing dentifrices are ideal candidates to be considered as a universal dentifrice […]

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida bakpulver är bra för tänderna, om i så fall vilken effekt den har på tand / munhälsan.

Allt nedan är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helhet! 🙂

Kan bakpulver göra tänderna vitare?

Tandkräm med bakpulver har visat sig bleka tänderna bättre än andra preparat speciellt anpassade för att göra tänderna vitare, fast utan bakpulver. Dessutom är blekning med bakpulver fritt från biverkningar, så länge den spottas ut.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of American Dental Association (2017).

A number of clinical studies have also shown that baking soda-based dentifrices are more effective in stain removal and whitening than some non-baking soda-containing dentifrices with a higher abrasivity.

Är bakpulver bra för plack och inflammation i tandkött?

Bakpulver har visat sig vara bra för både tandköttet och tänderna.

Det är bra för tandköttet genom att bryta en annars skadlig hinna av bakterier (biofilm) – och därigenom öka skyddet ner till tandköttet. En slemhinna utan skadliga bakterier skapar en mer hälsosam miljö för tänderna att vara i.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of American Dental Association (2017), som också skriver så här:

Mechanical disruption of dental biofilm is critical to maintain periodontal health. Baking soda-containing dentifrices have shown to be potential aids for improving gingival health and maintaining dental biofilm control.

Författarna bakom en annan vetenskaplig studie publicerad i International Journal of Dental Hygiene (Wiley, 2019), uppmärksammar samma sak.

Nämligen att bakpulver främst är bra mot bildning av plack, men inte avsevärt mycket bättre på att lindra inflammation eller blödningar jämfört med andra preparat.

BS‐DF showed promising results with respect to plaque removal in single‐use studies. […] Studies that assessed bleeding scores indicated that a small reduction can be expected from BS, relative to a control product. However, for the gingival index scores, the meta‐analysis did not reveal any significant differences.

Hur mycket bakpulver är bra för tänderna?

Tandkräm med flour och bakpulver har visat sig ha avsevärt mycket bättre effekt mot plack, inflammation och blödningar i munnen än vanligt tandkräm med bara flour.

Tandkräm med 35% bakpulver har visat sig minska inflammation med 15%, blödningar med 46.5% och plack med 18% efter 6 månader, jämfört med vanlig tandkräm.

När mängden bakpulver motsvarar 20% av tandkrämen kan inflammation minska med 9.4%, blödningar med 25.9% och plack med 12.4%.

Alla siffror ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i American Journal of Dentistry (2020), som också skriver så här:

This clinical study showed that brushing with fluoride toothpastes containing baking soda at 35% and 20% reduces plaque, gingival inflammation and bleeding more effectively than regular fluoride toothpaste.

Studien omfattade 319 deltagare, vars besvär med tandköttsinflammation, blödningar och plack mättes efter 6, 12 och 36 veckor.

Kan bakpulver vara dåligt för tänderna?

Bakpulver har inga uppmärksammade biverkning när det kommer till tand och munhygien.

Förutom att användas vid bakning, så kan bakpulver användas i hemmagjord tandkräm eller tuggummi utan risk för nötning på tänderna.

Det går bra att göra en munskölj genom att tillsätta 2.5 gram bakpulver till 250 ml vatten – för att neutralisera pH-värdet, och därigenom minska risken för bakteriebildning i munnen och på tänderna.

God effekt uppstår efter 1 minut, och kan göra 3-4 gånger om dagen utan biverkningar.

Allt ovan är enligt författarna bakom en granskning av vetenskaplig forskning publicerad i Indian Journal of Dental Research (2018), som också skriver så här:

This formulation is slightly hypotonic and can be used as a bland rinse frequently to neutralize the pH, moisturize, deodorize, and decrease the microbial load of the oral cavity.

Citron

Fördelarna med citron är att de har visat sig göra tänderna vitare, däremot luckrar syran upp emaljen och utsätter tänderna för skada / förlora emalj. Regelbunden användning av citron är generellt sett inte rekommenderat.

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida citron är bra för tänderna.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning – så förvänta dig inte en komplett återspegling av helheten! 🙂

Kan citron göra tänderna vitare?

Citron är till skillnad från andra vanliga ämnen för blekning av tänderna (väteperoxid och karbamidperoxid) en lättillgänglig ingrediens som gör tänderna vitare.

6 veckor av behandling med citron, kombinerat med salt har visat sig kunna gör tänderna en (1) skala vitare.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Oral Journal of Dentistry and Oral Health (2019), som också skriver så här:

At the end of study period almost 76% of people moved or shifted to the ‘Good’ scale and remaining 24% subjects are fall under the ‘Fair’ category. Study results clearly indicate that the salt and lemon help to remove the accumulation of supra gingival debris over six weeks period of usage.

En tidigare studie, publicerad i American Journal of Dentistry (2010), har visat att d-limonen (citron) har visat sig minska mängden fläckar på tänderna orsakade av rökning efter 4 veckor.

Sämre effekt uppmärksammades på fläckar som funnits en längre tid.

I studien deltog 408 deltagare, där hälften haft fläckar orsakade av rökning, men andra hade fläckar orsakade av regelbundet te-drickande.

Så här skriver författarna bakom studien:

5% d-limonene alone (in negative formulation) exhibited an additional advantage for smoking stain inhibition, but the advantage was not found for long-standing smoking stain removal.

Är citron bra för tänderna i längden?

Citron har visat sig kunna göra tänderna vitare, men gör inte tänderna starkare.

Regelbunden användning av citron har visat sig minska och försvaga emaljen. Syrorna som tänderna utsätts för luckrar upp emaljen och gör den känsligare för skador / att försvinna när vi borstar tänderna.

All syra från frukt är däremot inte lika skadlig på tänderna.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i General Dentistry (2008), som också skriver så här:

The results indicated that orange juice specimens demonstrated the mildest changes, while lemon juice specimens displayed the most severe damage to the coronal segments of the teeth.

Studien undersökte hur några olika, men vanliga, substanser påverkar tänderna efter 20 veckor av regelbunden användning.

Bland alla de testade ingredienserna i studien, var citron allra mest skadlig på tänderna, följt av grapefrukt, apelsin och ättiksyra.

Continued immersion in the four acidic fluids led to varying degrees of enamel loss progression. […] This damage manifested as loss of cusp height, cervical enamel, and coronal radius, as well as reduction of enamel cap height.

Är Citron sämre för tänderna än läsk?

I en annan vetenskaplig studie, publicerad i PloS One (2015), jämfördes olika typer av drycker (däribland citronjuice) med vanliga varumärken av läsk.

Citron har visat sig vara sämre för tänderna än Coca Cola och Cola Light. Drycker som är sämre för tänderna har visat sig vara sprite och äppeljuice.

In conclusion, erosivity of common non-alcoholic drinks varies widely. For example, Sprite, apple juice, and orange juice are about five times more erosive than Coca-Cola light.

Ovan är enligt författarna bakom studien, som också skriver så här:

From all drinks, Cola and Cola light showed the least erosivity whereas lemon juice showed statistically significant higher erosivity than all other drinks except Sprite and apple juice.

Är oljor från citron bra för tänderna?

Citron innehåller både syra och eteriska oljor (LEO) som påverkar tänderna olika.

Medan syran kan göra tänderna blekare, men också luckra upp emalj och göra de svagare, så har oljan från citron visat sig förebygga förekomsten av karies.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Archives of Oral Biology (2020), som också skriver så här:

LEO and LIM have influence on the progress of dentin early caries, which can stabilize its structure by inhibiting collagen degradation. Meanwhile, these medicines may provide a new drug choice for the prevention and treatment of early root caries.

Även om den eteriska oljan från citron förebygger karies, så finns mer lättillgängliga ingredienser för likvärdig tandvård.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Clinical Periodontology (2001):

Enamel loss in vitro was progressive over time, and the order from low to high erosion was reduced acid ASC, ASC, Essential oil, and hexetidine mouthrinses and orange juice.

Vad som avgör hur skadligt något är för tänderna är dess pH-värde, där ett ingredienser med lågt pH inte är att föredra för regelbunden användning.

Based on the study in situ, it is recommended that low pH mouthrinses should not be considered for long term or continuous use and never as pre-brushing rinses.

Gurkmeja

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om huruvida gurkmeja är något som eventuellt kan vara bra att borsta tänderna med.

Allt är baserat på en ytlig granskning befintlig forskning om gurkmejans effekt på tänder och munhälsa – så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten.

Men heller inte ett inlägg med information tagen från tomma intet! 🙂

Är gurkmeja bra för tänderna?

Gurkmeja har flera egenskaper, som alla grundar sig på dess sk aktiva komponenter (beståndsdelar). Sammantaget har de olika delarna av gurkmeja visat vara:

  • antiinflammatoriskt
  • antioxidativt
  • antimikrobiellt
  • antiseptiskt
  • anti mutagent

Listan ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Natural Science, Biology and Medicine (2013).

Gurkmeja används inte främst för tänderna, utan främst för att främja den övergripande hälsan. Men på grund av många av dess effekter är gurkmeja också bra för munhälsan.

Due to these properties, it is quite useful in dentistry as well. […] It has a role in the treatment of periodontal diseases and oral cancers.

Också enligt författarna.

Gurkmeja kan verka främjande för munhälsa, bland annat genom att vända ingrediens i täckningsmedel för att täcka gropar och sprickor i tänderna eller som som munskölj.

Några av ämnen som gör gurkmeja bra att borsta tänderna med beror på dess olika oljor, som bland andra är tumeron, atlanton och zingiberon.

Men främst är gurkmeja känt för dess andel kurkumin, som det gjort allra mest forskning kring.

Så här skriver författarna vidare om kurkumin i gurkmeja:

The best-researched active constituent is curcumin, which comprises 0.3-5.4% of raw turmeric.

Kurkumin har bland annat visat sig vara bra att borsta tänderna med eftersom att det minskar förekomsten av karies.

Det är ingenting magiskt med hur kurkumin förhindrar karies.

Det är antibakteriellt som många andra livsmedel, och minskar därigenom förekomsten av bakterier som kan orsaka karies.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of the National Medical Association (2018):

With regard to changes in PH of environment, we can declare that Curcumin results in reducing the dental caries by restraining the bacterial activity.

Och det behövs väldigt lite kurkumin för få ha en bra effekt på tänderna, åtminstone enligt författarna:

The present study showed that Curcumin can have anti caries effect at the most level even in the least level of concentration used in this study (5 mg/ml).

Hur bra är kurkumin att borsta tänderna med?

Kurkumin från gurkmeja har visat sig vara minst lika bra för behandling av känsliga tandkött som annan antiinflammatorisk medicin.

In addition, when the two groups were compared, it was revealed that those in the treatment group experienced even significantly less pain compared to those in the control group.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Oral Rehabilitation (2018).

Studien omfattade närmare 100 deltagare, som antingen behandlades med kurkumin från gurkmeja (experimentgruppen) eller med mefenaminsyra (kontrollgruppen) som är ett antiinflammatoriskt läkemedel.

Kurkumin har också visat sig vara effektivt när det kommer till behandling av inflammation i tandkött.

Personer som används sig av kurkumin har enligt forskning visat sig uppliva signifikant längre smärta i tandkött efter operation i munhålan / tänderna.

It can be concluded that curcumin is effective in treating acute inflammation pain in the post-surgical removal of impacted third molars patients.

Också enligt författarna av studien nämnd ovan.

Är gurkmeja i pulverform bra att borsta tänderna med?

Personer som borstar tänderna med gurkmeja (i form av pulver) har visat sig signifikant kunna förbättra sin tand och munhälsa – i nästan alla fall enligt viss forskning.

Så här skriver författarna bakom bakom en vetenskaplig studie publicerad i Clinical Pediatric Dentistry (2017), om hur effektivt gurkmeja är för munhälsan:

This reduction was highly significant: 1 patient (6.66%) out of 15 primary molars reported with pain, 6 months after the treatment, which could be because of restoration failure. Thus, the end of 6-month reduction of pain in 93.34% of cases was 100%.

Det finns många fördelar med att använda gurkmeja i förebyggande syfte eftersom att komplikationer i tänderna kan bli långdragna beroende på dess skick.

Dessutom är pulver av gurkmeja tillgänglig i många matbutiker och på nätet, och har sedan urminnes tider använts som medicin utan biverkningar.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Chemico-Biological Interactions (2019):

Spices have been an integral part of human diets and commerce for millennia […] turmeric is one of the most studied for its antioxidant, anti-inflammatory, antibacterial and anticancer properties.

Är gurkmeja bättre för munhälsan än klorhexidin?

Klorhexidin är något som används i exempelvis munskölj som finns att köpa i butik eller online.

Ingrediensen förekommer inte i alla typer av munskölj, men uppmärksammas nästan alltid produktens framsida.

Utöver att förekomma i munskölj, förekommer ingrediensen också i vissa antiseptiska medel för händerna.

Chlorhexidine is a widely used skin antisepsis preparation and is an ingredient in toothpaste and mouthwash. It is an especially effective antiseptic when combined with alcohol.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Anaesthesia and Intensive Care (2008).

Gurkmeja har enligt viss forskning visat sig ha en likvärdig effekt på tand och munhälsan som klorhexidin – åtminstone när det kommer till att verka förebyggande mot inflammation och förekomsten av plack.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Ayu (2015):

Reduction in plaque index at 0 and 21 days was 60.81% and 60.21% for turmeric and chlorhexidine group, respectively. Reduction in the gingival index at 0 and 21 days was 71.79% and 71.20% for turmeric and chlorhexidine group, respectively.

En fördel med gurkmeja över klorhexidin är andedräkten, som tycks bli bättre med gurkmeja men inte med klorhexidin.

Utöver det har regelbunden användning av klorhexidin visat sig kunna orsaka missfärgningar på tänderna.

Turmeric gel reported better acceptance due to pleasant odor and no staining of teeth in comparison to chlorhexidine gel that reported a bitter taste and staining of teeth.

Också enligt författarna.