Är digestive nyttigt?

Digestive innehåller ingenting som generellt sett anses nyttigt. Det innebär inte att kexet helt saknar näring. Vetemjöl (som digestive är baserat på) innehåller väldigt små mängder mineraler, men utöver det finns ingen annan näring att tala om.

Längre ner hittar du en jämförelse mellan 1 digestive och 1 kanelbulle från Findus.

Vad innehåller digestive?

  • Vetemjöl (55 %)
  • Palmolja
  • Fullkornsvetemjöl (16 %)
  • Socker
  • Inverterad sockersirap
  • Bakpulver
  • Salt

Vad jag kan se av att läsa innehållsförteckningen så innehåller digestive inte några ingredienser som enligt mig är nyttiga. Egentligen hittar jag faktiskt ingenting som överhuvudtaget anses nyttigt.

Men är det så fel?

När är digestive mindre nyttigt att äta?

Digestive är marginellt bättre eller sämre än vanliga kakor och vanligt vitt bröd – beroende på hur man vrider och vänder på perspektiven.

Digestiv är exempelvis nyttigare än vanligt vitt bröd eftersom att vi kanske bara äter 1 eller 2 kex, som utgör en mindre mängd vetemjöl än i vissa bröd.

Men samtidigt är inte digestive speciellt nyttigt om vi både äter digestive till fikat och bröd till frukost, och därtill potatis till lunch och ris till middag.

Nu vet jag inte hur väl din kropp kan hantera blodsockret från så många tillfällen av kolhydrater. Min slår åtminstone lätt över till att lagra energin som fett.

En eller två digestive till fikat, om resterande matvanor är i proportion till ens dagliga behov, är högst troligen inget att oroa sig för – men att försöka få kakorna att framstå som nyttiga är att ta i… med råge.

Är digestive nyttigare än kanelbullar?

Skillnaden mellan kanelbullar och digestiv är väldigt liten, även om formen och konsistensen är väldigt olika.

Innehåll per digestive:

  • Energil: 72 kcal
  • Fett: 3.2
  • Kolhydrater: 9.4
  • Sockerarter: 2.2
  • Fibrer: 0.6
  • Protein: 1 gram

En kanelbulle från Findus väger 58.3. Det motsvara följande näringsvärde per bulle:

  • Energi: 202 kcal
  • Fett: 6.4 gram
  • Kolhydrater: 34 gram
  • Sockerarter: 12 gram
  • Fibrer: 1.5 gram
  • Protein 3.4 gram
Vad är skillnaden mellan kanelbullar och digestive?

Både innehåller mjöl (vetemjöl) och socker som huvudingredienser, digestive innehåller palmolja, medan kanelbullar innehåller raps. Sen innehåller kanelbullar jäst istället för bakpulver.

Kanelbullar innehåller avsevärt mycket mer vatten än digestive, eftersom att rostningsprocessen av kexet får vattnet att avdunsta. Utöver det innehåller kanelbullar kanel, som hjälper till att reglera flera viktiga funktioner i kroppen.

Fördelar med kanel:

  1. ökar känsligheten för insulin, vilket underlättar för kroppens reglering av blodsocker.
  2. Minskar mängden fria radikaler, och hämmar därigenom inflammation i viss utsträckning.
  3. Stillar kroppens sympatiska nervsystem som bland annat får blodtrycket att regleras till normala nivåer.

I mitt inlägg om fördelarna med kanel kan du läsa mer.

OBS! Bara för att kanelbullar innehåller kanel innebär inte att de blir nyttiga – eller nyttigare än digestive. Allt beror på hur resterande del av ens kost ser ut.

Är sockerfria digestive nyttigare?

Det finns inga sockerfria digestive – däremot finns digestive utan tillsatt socker. Hela kexet är baserat på snabba kolhydrater (mjöl) som snabbt omvandlas till blodsocker – precis som vanligt socker. Däremot belastar sockerfria digestive troligen kroppen mindre, men fortfarande mycket.

I mitt inlägg “Är sockerfritt bättre?” skriver jag mer om varför sockerfria alternativ ibland är bättre, och ibland inte – och lite om hur vi kan tänka för att navigera genom djungeln.

Läs gärna inlägget! 🙂

Digestive, en källa till vetemjöl, socker och akrylamid!

Digestive är hårdare tillagade, under antingen högre temperatur eller under längre tid än kanelbullar. Det innebär att mängden akrylamid tillåts ackumuleras i större utsträckning.

Akrylamid har uppmärksammats som onyttigt – och ackumuleras främst när biprodukten av mat som utsätts för höga temperaturer (i torr miljö, inte när livsmedel kokas).

Så här skriver livsmedelsverket om akrylamid:

Livsmedel som kan innehålla höga halter akrylamid är potatischips, pommes frites, kaffe, bröd, frukostflingor, kex och kakor. Högst halter finns i potatischips, pommes frites och kaffebönor. […] Akrylamid är klassat som ett cancerframkallande ämne.

I mitt inlägg om rostade livsmedel kan du läsa avsevärt mycket mer om hur exempelvis digestive påverkas under tillagningsprocessen.

Så här summerar jag inlägget:

Temperaturen påverkar ackumuleringen av akrylamid, och påverkar näringsämnen olika. Akrylamid är farligt, men gör inte mat onyttig. Mat med näringsämnen känsliga för temperatur kan bli mindre nyttig av rostning.

Läs hela inlägget här! 🙂