Ångest – vetenskapen bakom 5 typer av ångest!

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om ångest.

Allt nedan är baserat på min ytliga granskning av befintlig forskning.

Här skriver jag några rader om vad olika typer av ångest innebär, vilka sympton som förknippas med respektive ångest och varför dessa utvecklas från första början.

Förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten, men heller inte ett inlägg utan belägg för sina påståenden.

Prestationsångest

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om prestationsångest.

Här skriver jag om några olika typer av scenarion vi förknippar med prestationsrelaterad ångest – exempelvis vid intima situationer (sängen), idrott och scenskräck.

Allt nedan är baserat på min egna ytliga granskning av befintlig forskning.

Förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten, men heller inte en text utan belägg för sina påståenden.

Vad beror prestationsångest på?

För att bättre kunna hantera sin prestationsångest, så kan det kanske vara enklare om vi förstår vad det egentligen innebär.

Forskning “angriper” prestationsångest utifrån perspektivet social ångest och koncentration.

Att social ångest är nära besläktat med prestationsångest är kanske ingenting märkligt.

I många fall presterar vi för att bedömas av någon annan (=trigger för social ångest).

Vad som förvånat mig medan jag läst diverse vetenskaplig artiklar – var att vår koncentrationsförmåga också spelade en betydande roll.

Current psychological theories of performance anxiety focus heavily on relating performers’ physiological and mental states to their abilities to maintain focus and execute learned skills.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Cognition & Emotion (2020).

Något som nu i efterhand känns väldigt logiskt efter att jag fått det förklarat för mig.

Det här skriver jag några rader om längre ner under “Scenskräck”.

Varför är det viktigt att förstå sin prestationsångest?

Alla problem som tenderar att ge oss en känsla av panik går nästan alltid att “bryta ner” till mindre (mer hanterbara) problem.

Eftersom att prestationsångest beror på flera faktorer, så behöver alla identifieras och uppmärksammas (och jobbas på var för sig).

På så sätt kan vi inte bara identifiera “vart skon klämmer” utan också enklare komma av stapel och nysta i en mindre del av utmaningen åt gången (enklare).

Clarifying how experience-dependent plasticity contributes to the emergence of socio-evaluative anxiety in challenging situations can not only help performers avoid developing maladaptive emotional responses […]

Också enligt författarna.

Olika typer av prestationsångest

Prestationsångest är ett samlingsbegrepp som innebär flera olika situationer där vi upplever ångest i samband med prestation.

Här är några olika exempel på vad som kan framkalla prestationsångest:

  • Skriva prov i skolan.
  • Nytt jobb
  • Tankar om framtiden
  • Bli en bra förälder
  • Bli ett omtyckt barn
  • Prestera inom idrott
  • Prestera sexuellt
  • Prata inför andra (typ av scenskräck)
  • Uppträda inför andra (typ av scenskräck).
Upplevelsen av prestationsångest varierar:

Alla upplever inte prestationsångest på samma sätt, även om sammanhanget för ångesten skulle vara densamma.

I en studie publicerad i Frontiers in Psychology (2021) gjord på musikanter kunde forskarna identifiera olika sätt att uppleva prestationsångest.

Vissa upplever högre prestationsångest innan, och precis i början av prestationen – som går över i takt med att prestationen fortgår.

Andra tenderar att uppleva en prestationsångest som blir mer omfattande ju längre prestationen fortgår. Den här typ av individer upplever redan i början av prestationen en hög grad av ångest.

Omfattningen av ens prestationsångest som musiker (MPA) beskrivs till stor del bero på en självförmåga (“Self-efficacy”) utöver en koncentration och social ångest.

The results indicate that self-efficacy acts as some kind of moderator variable: high symptoms of MPA before the performance could be reduced by a strong self-efficacy in the course of the performance.

Ovan är enligt författarna.

Självförmåga är ett begrepp myntat av Bandura som används inom många områden och innebär ens upplevda förmåga att prestera inom något.

Self-efficacy refers to one’s belief in the ability to do a specific behavior. Self-efficacy is a principle connection between knowledge and action since the belief that one can do a behavior usually occurs before one actually attempts the behavior.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i The Journal of School Health (1986).

Prestationsångest i Sängen

Prestationsångest i sängen, dvs sexuell prestationsångest heter på engelska: Sexual performance anxiety (SPA).

Symptom av sexuell prestation kan te sig väldigt olika. För män kan symptom innebärar tidiga utlösningar eller errektionproblem.

SPA affects 9-25% of men and contributes to premature ejaculation and psychogenic erectile dysfunction (ED).

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Sexual Medicine Reviews (2020).

Prestationsångest i sängen beskrivs också vara ett problem för kvinnor.

Mellan 6-16% av kvinnor beskrivs uppleva ångest i samband med samlag, där symptom tenderar att innebära en lägre sexlust än vanligt.

Också enligt författarna.

Hur blir man av med sexuell prestationsångest?

Behandling av prestationsångest ter sig olika beroende på typen av besvär.

Generellt sett finns ingen beprövad effektiv behandlingsmetod för hantering av prestationsångest i sängen.

No treatments are well proven, although cognitive behavior therapy, mindfulness meditation training, and serotonergic anxiolytics (buspirone, trazodone, gepirone) have potential […]

Också enligt författarna.

Däremot finns diverse tillskott att prova (som potentiellt kan hjälpa).

Vissa av dessa främjar sexlusten via fysiologisk effekt, medan andra kan främja den genom att verka avslappnande / ångestdämpande (mental effekt).

Nitric oxide boosters (l-citrulline, l-arginine, Panax ginseng) have the potential for increasing genital tumescence and lubrication, and plant-based alpha-adrenergic antagonists may aid sexual arousal (yohimbine/yohimbe, Citrus aurantium/p-synephrine).

Också enligt författarna.

Prestationsångest inom Idrott

Prestationsångest inom idrott te sig väldigt olika från exempelvis sexuell prestationsångest, eller den ångest musikanter / personer med scenskräck upplever.

Situationer relaterade till idrott är varken lika intima som sexuella situationer, eller skriptade som framträdanden (tal / konserter).

Däremot är idrott starkt förknippat med att bli observerad i realtid – något som kan vara hemskt för personer med social ångest / låg självkänsla.

Inom forskning relaterat till prestation sägs det ibland att lite stress förbättrar prestationen och tom. kan vara hälsosamt:

Some level of sport related performance anxiety is considered to be normal and healthy; however, extreme anxiety in athletes can be detrimental in these performance situations.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Pediatric and Adolescent Gynecology (2010).

Bra för prestation – men dåligt för mående?

Det är troligen inte vad man vill höra, om man upplever omfattande prestationsångest – men det beskriver komplexiteten i begreppet.

Prestationsångest kan vara väldigt olika, och därför kan personer med ångest troligen också möta vissa svårigheter att bli tagna på fullt allvar.

Här är ytterligare ett exempel på hur prestationsångest inom idortt anses som något bra:

In the world of sport, athletes and their trainers see competitive emotions and, in particular, performance anxiety as one of the most important factors likely to influence the outcome of a sports competition.

Eller så här:

Some view anxiety as a phenomenon which hampers performance; for them, an anxious athlete is a fragile one.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i L`Encephale (2020).

Jag har inte kommit över någon studie inom sexuellt prestaion eller inom scenskräck där forskarna uttryck sig på samma sätt.

Personer med prestationsångest inom idrott tycks befinna sig i en knepig sits, eftersom att ångesten anses som något bra.

Consistent with processing efficiency theory, the results showed that higher levels of anxiety were usually associated with higher levels of effort and commensurately higher levels of performance.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Anxiety, Stress and Coping (2007).

Scenskräck – att prata / prestera inför andra på scen

Scenskräck är en form av social fobi, men inte exakt samma sak.

Det är en form av underkategori med distinkta olikheter, men ändå tillräckligt med likheter för att vara en del i “familjen” för social fobi.

[…] public speaking anxiety is a distinct subtype, qualitatively and quantitatively different from other subtypes of social phobia.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal of Anxiety Disorder (2009).

Jag tänkte inte gå in mer på social fobi här, men i mitt inlägg där jag presenterar min ytliga granskning av befintlig forskning gällande social fobi kan du läsa mer.

Kopplingen mellan scenskräck och socialfobi tycks “rättfärdigas” eftersom att personer med social ångest tenderar att ha väldigt svårt att prata / prestera inför andra.

While anxiety tends to impair performance on difficult cognitive tasks generally, it poses especially difficult problems for public speaking.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Social Psychological and Personality Science (2012).

Varför är vissa inte rädda för att prata inför andra?

När vi pratar inför andra på ett framgångsrikt sätt skiftar vårt fokus mellan oss själva, vad vi säger och publiken på ett balanserat sätt.

Speech performance may generally benefit from the individual’s flexibly shifting attention between the self, speech, and audience, as desired.

Också enligt författarna av artikeln nämnd senast.

Förmågan att bibehålla den här balansen har att göra med vår hur väl vi kan rikta vårt fokus (koncentration).

Personer som upplever det att vara svårt att prata inför andra tenderar att ha en låg grad av just denna förmåga.

Anxiety produced by public speaking should be more debilitating for those who have difficulty self-regulating their attention. Substantial variability in this capacity has been observed across individuals.

Förmågan att balansera ut uppmärksamheten, och exempelvis inte bara tänka på hur andra upplever en, är troligen vad som behöver “jobbas” på för att bli mer bekväm inför andra.

They also suggest that bolstering attentional control may be an effective intervention to improve performance in speech-anxious individuals.

Ovan är enligt författarna.

Vad ger oss scenskräck?

En orsak till varför balansen rubbas, och vi upplever scenskräck, har delvis att göra med vad man kallar “illusion of transparency”.

Det innebär i korthet att vi inbillar oss själva att publiken har mer omfattande inblick i vad vi själva känner (dvs vår ångest), än vad de faktiskt har.

Vi tenderar att vilja dolja vår ångest i så stor utsträckning som möjligt. När “illusionen av transparens” inträffar börjar en negativ spiral som successivt gör situationen allt mer outhärdlig.

For example, even those without particularly strong fear of public speaking tend to experience an “illusion of transparency,” […] Ironically, this illusion of transparency can exacerbate anxiety and impair performance. Both because speakers want to hide anxiety and because it makes speaking more difficult, they often attempt to suppress these feelings.

Också enligt författarna.

Vad hjälper mot prestationsångest?

Det vanligaste sättet att söka hjälp för prestationsångest är genom Kogntitiv Beteende Terapi (KBT).

Behandlingsmetoden går att på en terpeut vägleder patienten med upplevd ångest genom ens tankemönster – för att konkretisera och utmana tankarna relaterade till ångest.

Behandlingsmetoden bygger på principen att första reda ut situationen, och definiera orsakerna för att sedan reda ut den.

Through a process of identifying existing beliefs about performance situations and challenging these beliefs, clients can gain a more realistic and less anxiety-producing perspective on performance tasks.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Clinical Psychology (2004).

Förmåga att reda ut ens egna tankar, kan vara svårt och ska inte upplevas som en svaghet eller vara något att skämmas över.

Det finns personer (psykologer) som arbetar heltid med just detta, så att just du ska kunna göra det utan någon utbildning eller större erfarenhet är rätt orimligt.

Tycker du inte?

Social ångest / Social sobi

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om social fobi / ångest.

Här skriver jag några rader om vad social ångest innebär, komplikationer av att låta social ångest förbli obehandlad, när man utvecklas sina första tecken och hur man går tillväga för att bli behandlad.

Allt nedan är baserat på min ytliga granskning av befintlig forskning.

Förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten, men heller inte ett inlägg utan belägg för sina påståenden.

Hur vanligt är det med social fobi?

Nedan kan du se hur vanligt det är med social fobi sett till ålder.

Tabellen visat data från 6 länder med närmare 7000 deltagare.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i PLOS ONE (2020).

Vad är social fobi?

Social fobi innebär en överdriven rädsla för att skämmas, blir förnedrad eller att bli inte inkluderas av andra vid sociala interaktioner.

This fear or anxiety is disproportionate to the threat actually posed by the situation. […] The person fears they will act a certain way that may be evaluated negatively.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Stat Pearls (2021).

Att en rädsla är “överdriven” betyder inte att känslan inte är rättfärdigad i sin proportion, och att förminska den ska inte accepteras.

Problemet med den överdrivna reaktionen beror inte personens omdömesförmåga för vilken reaktion som är lämplig – utan på att personen har en psykiskt komplikation (sjukdom).

Så att döma någon, eller be någon “skärpa sig”, är som att be någon bli av med tex eksem.

Det är inte så “det” fungerar, istället kan vägledning och terapi vara en bättre väg att gå.

Social fobi uppmärksammas också SAD (Social anxiety Disorder) och blev en “egen fobi” 1966. Innan dess tillhörde (vad vi idag kallar social fobi) torgskräck.

Since that time, the concept has transformed from being a relatively rare and neglected condition to one that is recognized as prevalent throughout the world.[1]

Också enligt författarna.

Har svårigheter med “socialt” att göra med social fobi?

Bara för att vi upplever oss obekväma för vissa sociala sammanhang betyder inte att vi har social fobi.

Inte heller vid de enskilda tillfällen vi upplever som allra värst.

Social förbi tenderar att ligga som en blöt filt över alla sociala interaktioner där personen är rädd för att upplevas ur en negativ synvinkel.

Eftersom att reaktionen inte står till proportion till det faktiska hotet, så är argumenten (från persoenn) troligen inte heller speciellt logiska.

Att undvika specifika sociala sammankomster eller personer har istället att göra med mer negativa känslomässiga reaktioner på regelbunden basis.

Hur kan social fobi vara ett problem?

Rädsla för sociala interaktioner kan vara besvärliga, även om de går att undvika i förhållandevis stor utsträckning.

Många delar av livet bygger nämligen på ett samspel med andra människor.

Ens arbetskollegor på jobbet, eller klasskamrater i skolan är exempelvis svårare att undvika – men så kan också vänners vänner och släktmiddagar vara.

Social fobi förknippas med flera saker som är oerhört problematiska, bland annat:

  • Självmordstankar
  • Låg självkänsla
  • Lågt socioekonomisk status
  • Tillfredsställande relationer
  • Finansiell stress
  • Att förbli ofrivilligt ogift
  • Depression
  • Alkoholism
  • Försämrade studieresultat

Också enligt författarna.

Är det vanligt att söka hjälp för social fobi?

Ett av de större prolement med social fobi, är att många tror att det är en naturlig del av livet, och därför aldrig söker hjälp.

Many individuals with SAD are not aware of their mental health problems and, therefore, do not seek treatment. […]

Problemet med social ångest / fobi blir större i takt med att de negativa effekterna av problemen sprider sig till andra delar av livet – och därför med svårare att definiera / konkretisera.

Det är heller inte alltid så lätt att sätta fingret på att någon har social fobi, eftersom att det kan ligga “dolt” och samtidigt skapa oreda på andra delar i livet – som är svårare att koppla till social fobi.

Patients who have comorbid psychiatric disorders have an increased likelihood of greater severity of symptoms, treatment resistance, decreased functioning, and increased rates of suicide.[6]

Också enligt författarna av artikeln nämd ovan.

Kan man diagnostisera sin egna sociala fobi / ångest?

En annan vanlig anledning, som också gör social fobi mer problematisk än nödvändigt, har att göra med vår syn på oss själva som proffsiga psykologer.

Det tycks vara vanligt att tro att man besitter tillräckligt med kunskap och kompetens att lösa sin egna problem – att man undviker att söka extern hjälp.

Many participants chose not to seek treatment earlier because they believed they could handle their symptoms by themselves.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i American Journal of Psychiatry (2000).

Personer med social ångest som ändå söker själv, tenderar att göra det när effekterna av social ångest börjat påverka andra delar av ens liv.

Dessa personer säker inte själv för social ångest. Istället är det något som uppenbarar sig som “grundproblemet” under själva terapisamtalet.

The decision to seek treatment may occur only when symptoms become sufficiently severe, disruptive, serious, or unpredictable that the individual can no longer manage or control them without assistance.

Också enligt författarna.

När social fobi blir paradoxal.

Personer som har social ångest, som har ångest över vad andra tycker, befinner sig i en extraordinär situation.

Deras rädsla för vad andra tycker om personer som går i terapi hämmar dem från att söka hjälp själva.

Det skapar, som du ser, en ond cirkel.

Socially anxious people are often ashamed of their symptoms and embarrassed to discuss them with friends or health care professionals.

Också enligt författarna.

När utvecklar man social fobi?

Social ångest tenderar att utvecklas under barndomsåren, och dessutom vara ett av de vanligare fobierna.

Närmare 10% tycks uppleva ångest i sociala sammanhang.

The problem most often emerges in childhood or adolescence. […] Social phobia is the most common anxiety disorder in the community with a prevalence rate in the range of 5-8%.

Ovan är enligt en granskning av befintlig forskning publicerad i Journal fo Psychopharmacology (2000).

Det är inte ovanligt att utvecklingen av social ångest sker gradvis, och att de första tydligare symptomen visar sig under ungdomsåret.

Besvären tenderar att diagnostiseras som social ångest vid 28 års ålder.

När social fobi diagnostiseras tenderar närmare 90% av alla som diagnostiseras ha utveckla flera psykiska besvär utöver social ångest.

Ninety-two percent of cases with SP also showed at least one other co-morbid psychiatric disorder during their life.

Ovan är enligt författarna bakom en annan vetenskaplig studie publicerad i European Psychiatry (2000).

Hur blir man av med social ångest?

Social fobi / ångest behandlas enklaste genom KBT, som är en form av samtalsterapi med psykolog / psykoterapheut.

Behandlingsmetoden har enligt mycket forskning visat sig kunna behandla social fobi i förhållandevis stor utsträckning.

Among psychological therapies, variants of CBT have been proven to be effective in controlled studies.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Springer Link (2014).

Det går också att hantera social ångest med antidepressiva läkemedel, sk SSRI.

Selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) and the selective serotonin norepinephrine reuptake inhibitor (SNRI) venlafaxine are among the drugs of first choice.

Också enligt författarna.

Vilken behandlingsmetod som är bäst behöver man undersöka tillsammans med terapeut.

Det är ingenting du kan läsa sig fram till på internet eller genom att bedöma dina egna besvär (något forskning visat på att vi är väldigt dåliga på, som jag nämnt ovan).

Många kan vara skeptiska till antidepressiva av flera anledningar.

Bland annat pga av den växande populariteten av alternativ / komplementärmedicin, vars anhängare tenderar att vara skeptiska till vetenskap och konventionella läkemedel.

I mitt inlägg om varför alternativ medicin är komplext kan du läsa mer.

Jag har också skrivit ett inlägg om huruvida antidepressiva är beroendeframkallande – också ett ämne som är mycket mer komplicerad än vad det låter som.

Är det enkelt att behandla social fobi?

Att behandla social fobi har visat sig fungera såväl på distans över telefon eller internt, som att vara på samma plats som sin terpaeut.

Samtalen behöver heller inte vara speciellt långa, och behandlingsmetoden kan ha effekt redan efter 9 veckor, med samtal veckovis.

This study provides evidence to support the use of internet-based treatment supplemented by short, weekly telephone calls.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i The British Journal of Psychiatry (2007).

Om jag uppfattat studien rätt så var den totala samtalstiden bara 95 minuter, sett över 9 veckor.

Den här typen av kort behandling har också visat sig vara enkelt att hålla sig till, utan att “hoppa av”.

Adherence to treatment was high, with 93% finishing the complete treatment package. One year later all improvements were maintained.

Också enligt författarna.

Dödsångest

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om dödsångest, och att vara rädd för döden.

Allt är baserat på en ytlig granskning av befintlig forskning, så förvänta dig ingen komplett återspegling av helheter.

Men heller inte ett inlägg taget från tomma inte! 🙂

Vad är dödsångest?

Alla försöker inte förneka döden – vissa tänker inte på den alls.

Generellt sett kan dödsångest beskrivas som en konsekvens av ens misslyckande försök att förneka döden.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Palliative Supportive Care (2017):

Death anxiety breaks through when our efforts to adapt to, minimize or deny death fail us,

Det krävs med andra ord ett (eller fler) misslyckat försök att minimera eller förneka döden, från en person som är rädslan för att uppleva rädslan – för att dödsångest ska få fäste.

Visst du föresten att det troligen bara är vi människor som kan vara rädda för att dö – eftersom att bara vi är medvetna om att vi lever?

Human beings are unique amongst living creatures in that we are “aware of our existence”- we can objectively contemplate ourselves!

Det finns hypoteser som att kultur och religion uppkom som ett hjälpmedel mot dödsångest eftersom att de bidrar med upplevelsen av mening i våra liv.

All “Cultures” elucidate the origins of the universe, prescribe appropriate behaviors, values, virtues, and offer literal or symbolic paths to immortality.

Också enligt artikeln nämnd ovan.

Med vetskapen om att att vi lever “ingår” också vetskapen om att vi alla kommer att dö.

Det kan på många sätt väcka besvärliga frågor, och därigenom skapa en känsla av hjälplöshet och därefter hopplöshet.

  • Vad är meningen?
  • Hur länge har jag kvar att leva?
  • Finns liv efter döden?

Det är kultur och religion som enligt forskning står i centrum när det kommer till hantering av dödsångest – som ingår och är en del av vetskapen om att vi lever.

Humans thus manage existential terror by believing that life is meaningful, and from the self-esteem obtained by meeting or exceeding cultural values.

Också enligt författarna av artikeln nämnd ovan.

De två sidorna av myntet, kan man beskriva det som.

Är det vanligt att vara rädd för dagen?

Dödsångest är vanligt. Rädslan för att dö tenderar att vara en underliggande orsaken till utvecklingen av många psykiska störningar (depression, ångest, oro etc).

Dödsångest är vanligt, och bästa typ av behandling inkluderar existentiell bevandring (via tex religion, eller terapi) med fokus mot att acceptera döden som fenomen.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Clinical Psychology Review (2014):

Death anxiety is a transdiagnostic construct involved in numerous disorders. [..] Existential and Cognitive–Behavior therapies can successfully treat death anxiety.

Vad innebär dödsångest?

Dödsångest är ett brett begreppet som kan utvecklas sig inom oss pga av flera olika faktorer.

Exempel på faktorer som eventuellt kan bidra till begreppet dödsångest:

  • känslor relaterade till rädsla för försvinnande
  • kognitiv acceptans av döden
  • erfarenhet av att dödsångest inte är en del av ens medvetna upplevelse
  • identitetskriser påverkar graden av dödsångest
  • samhällen som döljer sjuka och äldre kan ses som en förnekelse av döden

Listan ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Frontiers in Medicine (2017).

Rädsla för att dö behöver egentligen delas upp i antingen rädsla för att försvinna som är ett resultat av döden, eller för att död dvs processen – och inte försvinnandet.

In addition there is a need to understand whether the problem of death anxiety is anxiety about death or anxiety about the process of dying.

Också enligt författarna.

Varför är vi rädda för döden?

Flera faktorer påverkar huruvida någon blir rädd för döden.

Nedan summerar jag en lista från en artikel publicerad i Psychology Today (2020), som jag tycker ger en bra överblick – för den som vill bilda dig fylligare uppfattning av dödsångest.

1. Ålderdom

Den som upplever sig ha låg livserfarenhet löper troligen större risk att drabbas av dödsångest.

Äldre personer har visat sig vara mindre rädd för att dö (som i försvinnanden, inte processen) eftersom att de har mindre “FOMO”.

2. Religion

Huruvida någon är religiöst eller spirituellt troende påverkar också hur benägen man blir att få dödsångest.

Personer som inte är troende och personer som är mycket starkt troende är generellt sett mindre rädda för döden än personer som är medelmåttigt troende.

3. Nära-döden-upplevelser

Nära döden upplevelser påverkar också hur vi förhåller oss till dödsångest.

Den som upplevt en en situation som potentiellt varit “nära döden” har enklare att acceptera att döden ändå är oundviklig.

Tron, eller förhoppningen om att döden kanske ändå går att undvika är vad som tycks hålla oss i ett limbo – där dödsångest enklare kan få fäste.

4. Fysisk form

Ens fysiska hälsa har visat sig vara starkt förknippat med att vara mindre rädd för att dö.

Personer i god fysisk form har enligt forskning visat sig må bättre, och generellt sett uppleva en mening med livet.

Utöver det har fysiskt aktiva personer generellt sett en bättre mental hälsa.

5. Anknytning.

Vilken typ av anknytning vi tenderar att ha till yttre faktorer spelar en betydande roll för huruvida vi utvecklar dödsångest.

Personer med en stabil och trygg anknytning tenderar att vara mindre benägna att vara rädda för döden, än mer ängsliga personer.

Så här skriver författarna:

This is interesting because it shows that there’s a relationship and intimacy aspect to the way we think about death.

Hur hanterar man dödsångest?

Enligt forskning är acceptans av döden det generellt sett bästa sättet att bli av med dödsångest.

Samtidigt som det sämsta sättet att bli av med sin rädsla för att dö, är att försöka förneka döden.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad in The British Journal of Medical Psychology (1991):

The highest fear and stress scores were associated with avoidance, dismissal and seeking advice, while the lowest were shown by those who rationalized the event.

Hur vi hanterar döden varierar, men generella skillnader har uppmärksammat bland manliga och kvinnliga läkare.

Författarna skriver att manliga läkare tenderar att handske döden med passiv acceptans, medan kvinnor med empati för den döende.

Olika sätt att acceptera döden:

Det finns olika sätt att bli mindre rädd för döden genom att att acceptera den.

Det går exempelvis att:

  • Acceptera döden som ett befriade från allt lidande i ens liv.
  • Acceptera döden som ett nödvändigt steg för att få möjligheten att uppleva ett önskvärt “afterlife”.
  • Atveckla ett perspektiv där döden varken är bra eller dåligt, utan bara en naturlig del av livet och utom ens kontroll.

Ovan är enligt författarna bakom en artikel publicerad i Australian Psychology Society.

Hur blir man mindre rädd för döden?

Rädsla grundar sig ofta i okunskap eller i brist på förståelse.

Personer som breddar sin uppfattning med nya perspektiv vi någon form av “utbildning” löper lägre risk att få dödsångest.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Omega (Sage, 2015):

The results showed a statistically significant decrease in death anxiety among the group of students who participated in death education compared to those who did not.

Det må inte finns speciellt mycket att lära sig om vad som händer efter döden. Däremot går det att utveckla sin förståelse för vilken roll döden spelar i ens liv.

På så sätt får döden ett meningsfullt sammanhang, samtidigt som ens nya perspektiv också frigör tid att uppskatta livet här och nu – åtminstone i större utsträckning.

Panikångest

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om panikångest efter en ytlig granskning av befintlig forskning! 🙂

Allt nedan är baserat på min utliga granskning av befintlig forskning inom panikångest.

Förvänta dig ingen komplett återspegling av helheten, men heller inte en text utan belägg för sina påståenden.

Vad är panikångest?

Panikångest är förhållandevis vanligt, och bland den allra vanligaste anledningen till sjukhusbesök inom psykisk ohälsa.

Panikattacker innebär en stark obehaglig känsla, som kan te sig på många olika sätt. Den kommer utan förvarning.

Ovan är enligt en författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Stat Pearls (2020), som också skriver så här:

Panic attacks, however, are not limited to panic disorder. They can occur alongside other anxiety, mood, psychotic, substance use, and even medical disorders.

Varför får man panikångest?

Panikångest är ett symptom av en befintlig stress eller depression som förvärrats. Utvecklingen tros bero på en kemikalisk obalans av gamma-aminosmörsyra, kortisol och serotonin i hjärnan.

Utöver det gör ens genetik en mer eller mindre känslig för att utveckla panikångest.

Ovan är enligt granskningen nämnd tidigare, där författarna också skriver så här angående hur ärftlig panikångest är:

First degree relatives have a 40% risk of developing the syndrome if someone in the family already has been diagnosed with the disorder. In addition, patients with panic disorder also have a high risk of developing other mental health disorders.

Panikångest som diagnos

För att bli diagnostiserad med panikångest behöver ofta en grundlig utredning.

Många symptom som är förknippade med panikångest, är inte unika, och kan innebära andra underliggande hälsotillstånd.

Så här skriver författarna i granskningen nämnd ovan:

It is important to differentiate symptoms experienced during or in association with an actual alarm situation, such as a physical threat, from a true panic attack.

Det behövs en panikattack, följt av 1 månad av oroande för eventuellt fler attacker, eller andra onormala beteenden som undvikande av av jobb eller skola, för att börja misstänka panikångest.

Panikångest skiljer sig från intensiv oro genom att yttra sig i fysiska symptom, istället för att enbart vara psykiska.

For patients with panic disorder, the fear and anxiety symptoms that they experience primarily manifest themselves in a physical manner as opposed to a cognitive one. This is a distinctive finding.

Också enligt artikeln ovan.

Är panikångest farligt?

Panikångest är inte farligt, även om vissa av symptomen kan upplevas livshotande. Panikattacker börjar ofta utan förvarning.

Allvarliga symptom är bröstsmärtor, andnöd och intensiv rädsla för att dö. Symtomen variera kraftigt, och alla (även de värsta) beror inte alltid på panikångest.

Ovan är enligt en artikel från NHS, som också skriver så här, gällande hur farlig en panikattack är:

Although panic attacks are frightening, they’re not dangerous. An attack will not cause you any physical harm, and it’s unlikely you’ll be admitted to hospital if you have one.

Hur känns panikångest?

Exempel på symptom för panikångest / panikattack:

  • hjärtklappning
  • svimningskänsla
  • svettningar
  • illamående
  • bröstsmärta
  • andnöd
  • darrande
  • värmevallningar
  • frossa
  • skakiga lemmar
  • en kvävning
  • yrsel
  • domningar eller nålar
  • torr mun
  • ett behov av att gå på toaletten
  • ringer i öronen
  • en känsla av rädsla eller rädsla för att dö
  • en stickande mage
  • en stickning i fingrarna
  • känner att du inte är ansluten till din kropp

Antalet panikattacker och upplevda symtom varierar beroende på hur omfattande ens panikångest är. Vissa får panikattacker 1-2 gånger i månaden, medan andra flera gånger i veckan. En attack kan vara i 5-20 minuter. Attacker uppemot 1 timme förekommer också, men är ovanliga.

Ovan är enligt artikeln nämnd tidigare (NHS), som också skriver så här:

During a panic attack you get a rush of intense mental and physical symptoms. It can come on very quickly and for no apparent reason.

Kan man bli av med panikångest?

Det är inte ovanligt att bli av med panikångest. Metoden för behandling av panikångest består av antingen kognitiv beteendeterapi (KBT), antidepressiva eller självhjälp.

Terapi har visat sig ha likvärdig effekt som behandling med läkemedel.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig artikel publicerad i Clinical Psychopharmacology and Neuroscience (2019), som också skriver så här:

In addition to the meta-analysis mentioned above, a recent meta-analysis25) also found similar efficacy between the pharmacotherapy and CBT.

Vilka antidepressiva är bäst mot panikångest?

Rekommendationen gällande behandling av panikångest mest antidepressiva varierar mellan organisationer. Anledningen till skiftade rekommendationer beror på bristfälliga vetenskapliga underlag. Vanligt förekommande rekommendationer är; SSRI, SNRI, TCA och bensodiazepiner

Ovan är enligt författarna bakom den vetenskaplig artikeln nämn ovan (publicerad i Clinical Psychopharmacology and Neuroscience, 2019) – som också skriver så här om den pågående utvecklingen av nya antidepressiva för behandling av panikångest:

Positive preliminary evidences suggest that new compounds such as SNRI duloxetine, NRI reboxetine, NaSSA mirtazapine, SARI nefazodone, atypical antipsychotic-risperidone and inositol have high efficacy and potency for treatment-resistant patients with PD.

Alla antidepressiva som granskades i studien tolererades generellt sett bra, men allra sämst var formerna SSRI och bensodiazepiner.

Så här skriver författarna:

Furthermore, all drugs included in this review were generally well tolerated as compared to SSRI and benzodiazepines […].

Vilka är nackdelarna med antidepressiva i form av SSRI?

Jag har dedikerat ett helt inlägg där jag presenterar vad jag funnit om huruvida antidepressiva är beroendeframkallande.

Så här summerar jag inlägget:

Antidepressiva är beroendeframkallande hos 27% – 86% av patienterna med ett genomsnitt på 56% – enligt en större granskning av forskning publicerad Addictive Behaviour (Elsevier, 2019). Det är inte ovanligt att beroendet varar i flera månader. Debatten om antidepressiva är komplex.

Läs hela inlägget här! 🙂

Hantera / bota panikångest – KBT eller antidepressiva?

Effekten av beteendeterapi (KBT) som behandling av panikångest varierar mellan låg till mycket hög. Trots variationen i resultat är KBT golden standard med överlägset mest konsekventa resultat.

Golden standard innebär praxis – dvs att välja KBT för antidepressiva som första behandling.

Ovan är enligt författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Dialogues in Clinical Neuroscience (2011), som också skriver så här:

Thus, the exact magnitude of effect is currently difficult to estimate. Nevertheless, the meta-analyses confirm that CBT is by far the most consistently empirically supported psychotherapeutic option in the treatment of anxiety disorders.

Granskningen omfattade 27 studier (RCT) som totalt hade 1496 deltagare.

Hur många blir av med panikångest efter KBT?

KBT är en mycket effektiv behandlingsmetod av panikångest, och kan med största sannolikhet göra en fri från panikattacker.

93% av alla som genomgått behandling av panikångest via KBT har visat sig bli botade, och förbli friska även efter behandlingsprocessen.

Ovan är enligt författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i BMC Psychiatry (2020), som också skriver så här:

To the best of our knowledge, this study has the longest follow-up after group CBT for panic disorder and agoraphobia, showing a good prognosis in ≥93% of the participating patients […]; at the start and end of treatment; and after 3 months, after 1 year, and over the long term.

Hälsoångest / hyponkondri

Nedan kan du läsa om vad jag lärt mig om hypokondri och hälsoångest efter en ytlig granskning av befintlig forskning! 🙂

Är hypokondri och hälsoångest samma sak?

Hypokondri används som begreppet för att beskriva en allvarligare form av hälsoångest. Både hypokondri och hälsoångest är allvarliga, och både har sina egna särdrag.

De tillhör samma familj mentala sjukdomar – tillsammans med den senare varianten: cyberkondri.

Det tycks vara så, baserat på min uppfattning av att ha läst igenom diverse vetenskapliga artiklar, att det inte alltid beskrivs vara en skillnad mellan hypokondri och hälsoångest.

Anledningen till varför många vill separera dessa sjukdomar från varandra, beror på överanvändningen av ordet “hypokondriker” av den breda massan, och därigenom få sjukdomen att framstå som mer vanlig, och mindre allvarlig.

Så här skriver författarna bakom granskning av befintlig forskning publicerad i Bulletin of the Menninger Clinic (2010):

There has been a push by mental health professionals in recent years to use the term health anxiety and to use hypochondriasis only for its extreme form. This is so partly because of the derogatory use of the term hypochondriasis by the general public.

Vad är skillnaden mellan hypokondri och hälsoångest?

Personer som har hälsoångest är rädda för att bli sjuka, medan hypokondri innebär en övertygelse om att man är sjuk.

En person med hypokondri kan vara övertygade om diverse sjukdomar, utan att nödvändigtvis vara rädd för dem – eller i förväg oroa sig för att bli sjuk.

Så här skriver författarna bakom en granskning publicerad i Psychiatry Reports (2018):

Health anxiety is similar to hypochondriasis but is characterized by fear of, rather than conviction of, illness. […]

Hur vanligt är det att ha hälsoångest och hypokondri?

Det blir allt vanligare med hypokondri / hälsoångest, speciellt i takt med att cyberkondri ökar. Andelen av befolkningen som har hälsoångest tros vara omkring 6%och omkring 0.8-4.5% för hypokondri. Data för hur vanliga sjukdomarna är däremot väldigt begränsad.

Så här skriver författarna i granskningen nämnd ovan (Bulletin of the Menninger Clinic, 2010):

Lifetime prevalence rates are 6% in the population and as high as 20% in hospital out-patients, leading to greater costs to health services through unnecessary medical contacts.

Baserad på vad jag lyckats gräva fram, så har vi egentligen ingen aning om hur många som har hypokondri.

Däremot tycks det vara så att personer med hypokondri också har ångest, depression och andra former av somatiska sjukdomar.

Somatiska sjukdomar är sådana där en fysisk faktor leder till psykisk ohälsa – enligt en förklarande artikel från Mayo Clinic, där författarna skriver så här:

Somatic symptom disorder is characterized by an extreme focus on physical symptoms — such as pain or fatigue — that causes major emotional distress and problems functioning.

Så här skriver författarna bakom granskningen av befintlig forskning publicerad i CNS Drugs (2002), där jag fick siffrorna 0.8-4.5% från:

There are, at present, no conclusive data about specific risk factors for hypochondriasis, although patients with hypochondriasis have higher rates of anxiety, depressive and other somatoform disorders than patients without the disorder.

Varför blir man hypokondriker?

Eftersom att hälsoångest är närmare besläktat med depression, så kan liknande faktorer samspela just där.

Däremot är mängden faktorer som kan orsaka depression många, och ingen är troligen ensam ansvarig för hela utvecklingsprocessen. Vad som orsakar hypokondri är oklart.

Anledningen till varför man bli hypokondriker eller utvecklar hälsoångest kan däremot bättre förklaras utifrån ett filosofiskt perspektiv.

Hypokondri / hälsoångest – ur ett filosofiskt perspektiv:

Rädslan för att dö, och ta farväl till livet kan redan i förväg trigga nostalgi (separationsångest).

Anledningen till varför vissa utvecklar hälsoångest kan förklaras av ens verktyg (ett motstridighet) till att bättre kunna hantera separation, som grundar sig i hur vi förhåller oss till nostalgi.

Så här skriver Leonardo Caffo i filosofisk vetenskaplig artikel från University of Turin (2016):

The point is that hypochondria is a kind of nostalgia to the nth degree – one is nostalgic of life and its memories, in the terrifying awareness that everything can vanish at any moment and that the body will act as a sentinel of this conclusion.

Hypokondri / hälsoångest och ens medvetenhet om döden:

Alla är – eller gör sig inte – medvetna om döden i samma utsträckning, och löper därigenom olika hög risk för att drabbas av hypokondri eller hälsoångest.

Så här skriver Leonardo Caffo om döden:

The awareness of death, in fact, is already death: because of it, life freezes in its basic categories.

Och vad gör oss ännu mer medvetna om vår sårbarhet för döden? Kan du gissa? Här kommer en hint.

Det börjar på “G” och slutar på “oogle”.

Så här skriver Leonardo Caffo:

Hypochondria is an absolute evil of our time: Google searches of suspected symptoms reveal it more than anything – it is the obsession of being able to really control everything that happens to our body.

Kombinationen av att kunna läsa sig till allt, och att därigenom vilja göra allt för att skydda sig mot fara – skapar tillsammans goda förutsättningar för att utveckla hälsoångest och hypokondri.

Risken för att drabbas bli troligen avsevärt mycket högre för personer som exponeras för enstaka exempel på fall av vanliga sjukdomar som slutat dramatiskt. Exponeringen kan ske frivilligt genom Google, eller ofrivilligt genom kvällspress)

Hur medicinska framsteg kan öka fallen av hypokondri och hälsoångest:

Åtkomsten till internet och all dess information skapar för vissa (hypokondriker / personer med hälsoångest) en paradoxal relation till framstegen i vård och medicin.

Framsteg i medicin är grundade in viljan att hjälpa människor, men hos personer som hypokondri / hälsoångest, så uppmärksammar också framstegen nya sätt att “behöva söka hjälp” och därigenom vara ett potentiellt hot för hälsan.

Så här fortsätter Leonardo Caffo:

This distorted relationship structurally changes the possibilities of contemporary medicine: care, which should postpone death, actually anticipates its spectre.

Hur blir man av med hyperkondri?

Det vanligaste metoderna för att bli av med hypokondri och hälsoångest är antingen via beteendeterapi (KBT) eller genom antidepressiva i kombination med KBT.

Både metoderna har visat sig vara bra, även om beteendeteri har färre potentiella biverkningar.

Hur bra är kognitiv beteende terapi bra mot hyperkondri?

Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en bra metod för behandling av hypokondri och hälsoångest. Effekterna av återkommande beteendeterapi har dessutom visat sig ha god effekt efter att patienterna avslutat sitt terapiarbete.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research (2019):

This comprehensive review of the available research adds to the body of knowledge showing that CBT is highly effective in the treatment of health anxiety.

Granskningen omfattade 19 olika studier (RCT) med 2008 deltagare totalt.

Varför är beteendeterpi bra mot hälsoångest / hypokondri?

Anledningen till varför beteende terapi är en bra behandling mot hypokondri och hälsoångest beror på att den minskar mängden depression, ångest och fysiska symptom (orsakade av psykisk ohälsa).

Framgångarna med beteendeterapi bygger på ett ramverk för hur patienten, tillsammans med terpeuten når en bättre hälsa, vilket innebär att ingen behandling är direkt standardiserad eftersom att alla patienter är olika.

Behandlingsmetoden förbättra ens generell hälsa, och därigenom också hjälper mot hypokondri. Hur man blir av med hypokondri via beteendeterpi kan alltså se olika ut, och därigenom också vara bättre lämpat för vissa än andra.

Så här skriver författaren bakom granskningen nämnd ovan:

In relation to control conditions, CBT leads to large reductions of health anxiety and small to moderate effects on depression, general anxiety, and physical symptoms. […] We also found that the effect of CBT on health anxiety is sustained at longer-term follow-up.

Hur effektiv är beteende terapi för behandling av hypokondri och hälsoångest?

Jag lyckades inte hitta någon statistik för hur effektiv beteendeterpai är för just hykondri och hälsoångest. Däremot blir i genomsnitt 66% av personer som söker hjälp via beteendeterpi fria från sina besvär.

Så här skriver författarna bakom granskningen nämnd ovan (Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research, 2019):

However, knowing that approximately two-thirds of patients respond to CBT (which the present study showed) can give a clearer picture of what to expect from the treatment.

Beteendeterapi via internet har också visat sig fungera bra:

CBT is effective also when delivered via the Internet, which is a mode of delivery with strong potential to improve access to effective psychological treatment for health anxiety.
Hur mycket beteende terapi behövs?

Beroende på hur omfattande ens hypokondri och hälsoångest är, kan olika mängd beteendeterpi behövas för att bli av med sjukdomen. Dessutom påverkas effektiviteten av KBT utifrån ens egna kompatibilitet till behandlingsmetoden, men också terapeuten.

Det är däremot så, att personer som stannar i KBT längre också blir av med sina besvär i större utsträckning än personer som stannar kortare.

Så här skriver författarna bakom en granskning av befintlig forskning publicerad i Behavioural Research Therapy (2014):

A dose response relationship was also observed, such that a greater number of CBT sessions was associated with larger effect sizes at post-treatment.

Det beror troligen på att terapeuten och patienten tillsammans behöver överkomma olika mängd (och omfattning) utmaningar för att en förbättring ska yttra sig. Hur denna resa ser ut går inte att svara på i förväg.

Den kan både vara längre och kortare än förväntat. Därför löper personer som stannar längre i terapi också större chans att bli friska.

Hur snabbt kan man bli av med hypokondri via beteendeterapi?

72% av personer som söker hjälp för hypokondri / hälsoångest visar långvariga resultat efter 3 år, men hur länge själva terapiarbetet behöver pågå varierar.

Arbete kan exempelvis vara regelbundet, men också innehålla avbrott.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Consulting Clinical Psychology (2017):

At the 3-year follow-up, 72% of the patients no longer fulfilled the diagnosis of hypochondriasis. Our results suggest that ⅔ of the patients with hypochondriasis were remitted in the long term.

Fungerar antidepressiva som medicin mot hälsoångest och hypokondri?

Antidepressiva används som behandlingsmetod vid hypokondri och hälsoångest, och har visat sig hjälpa mot ens besvär. Behandlingsprocessen med antidepressiva kan ha fler negativa biverkningar, än beteendeterpi, men också lindra akuta besvär snabbare.

Så här skriver författarna bakom en vetenskaplig studie publicerad i Journal of Psychopharmacology (2011):

A substantial proportion of patients with hypochondriasis who receive treatment with SSRIs achieve remission over the long term. Interim SSRI use may be a factor contributing to better prognosis.

Studien bestod av 58 deltagare som behandlats mot hypokondri / hälsoångest med antidepressiva (i form av SSRI) under 4 – 16 år.

Den som läst lite om antidepressiva innan kanske reagerar på att SSRI används. Det är nämligen en form av antidepressiva som visat sig starkast förknippat med beroende.

Läs mitt mycket omfattande inlägg om huruvida antidepressiva är beroendeframkallande, och hur SSRI ställer sig mot andra antidepressiva läkemedel rörande beroende.

Så här summerar jag inlägget i korthet:

Antidepressiva är beroendeframkallande hos 27% – 86% av patienterna med ett genomsnitt på 56% – enligt en större granskning av forskning publicerad Addictive Behaviour (Elsevier, 2019). Det är inte ovanligt att beroendet varar i flera månader. Debatten om antidepressiva är komplex.

Läs hela inlägget här! 🙂